Lågstadielärarna ska återinföras. Det är en av nyheterna i regeringens proposition om den nya lärarutbildningen som läggs fram idag. Förslaget har redan fått kritik för att djupa ämneskunskaper inte längre prioriteras.
– Man behöver inte vara en fullfjädrad fysik- eller språklärare för att undervisa på lågstadiet. Det är i så fall en total missuppfattning om vad lågstadieläraryrket handlar om, säger Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas Riksförbund.
Utbildningen till lågstadielärare blir fyraårig. Som tidigare känt kommer en termin vardera att vikas åt studier i matematik och svenska. Ökad tonvikt läggs också på ämnesdidaktiken.
– Det handlar om att läsa, skriva och de fyra räknesätten. Det har alltid varit lågstadiets huvuduppgift och måste få vara det, men det uppdraget har tunnats ut med den lärarutbildning som vi haft sedan 1980-talet, sa utbildningsminister Jan Björklund till Svenska Dagbladet i helgen.
Ska bli klasslärare
I nya lågstadielärarutbildningen prioriteras breda ämneskunskaper framför specialiseringen som finns i dagens utbildning. Något som bland annat Dagens Nyheters ledarredaktion kritiserar:
”Svagheten är att den möjlighet till fördjupning i andra ämnen som finns i dag tas bort.
Den nya lågstadieläraren ska åter bli en klasslärare med ansvar för sammanlagt elva ämnen som hon eller han har mycket begränsade kunskaper i. Det viktiga, som Björklund ser det, är att lågstadieläraren ägnar sig åt de grundläggande färdigheterna, ämneskunskaperna får lärarna i de högre årskurserna stå för.
Men detta innebär också att de positiva sidorna av 1985 års lärarreform försvinner.”
LR:s ordförande Metta Fjelkner håller inte med.
– De djupa kunskaperna kommer senare. Vi i Lärarnas Riksförbund tycker att det är väldigt bra med en gedigen utbildning av lågstadielärare, säger hon.
– Förslaget följer det vi tidigare framfört då vi kritiserat för att det varit för lite läs-, skriv- och matematikinlärning i den tidigare lärarutbildningen.
På torsdag presenteras regeringens proposition om ny lärarutbildning.