Tredjeklassarna kom från områden med låga inkomster och utbildningsnivåer. De flesta hade svenska som andra språk.
Samtidigt gjorde de toppresultat i läsning.
Orsak? Lärarnas insatser.
Forskaren Ulla Damber har nyligen doktorerat i pedagogik vid Linköpings universitet. I sin avhandling "Läsa för livet: Tre studier av svenska barns läsutveckling" har hon granskat varför vissa skolklasser presterar på högre nivåer i läsning än vad man skulle kunna tro med hänsyn till socioekonomisk och språklig bakgrund.
Dambers slutsats: Erfarna lärare, som visar stark tilltro till eleverna.
– Lärarens insatser är avgörande för att skapa en positiv inlärningsmiljö som är bra för både språkutvecklingen och läsningen, säger Ulla Damber i ett pressmeddelande.
Hon har bland annat följt åtta klasser i årskurs tre, vars elever - de flesta med svenska som andra språk - visat strålande resultat i läsning.
– Inkomst och utbildningsnivå har stor betydelse för skolresultaten, men de här klasserna trotsade alla odds. Jag ville veta hur det gick till, säger Ulla Damber.
Gemensamt för klasserna var att de hade lärare med gedigna kunskaper och pedagogiska verktyg. Attityden till skolan var positiv både bland elever och lärare. De problem som fanns knöts inte till individen. Barnen kände att de blev sedda och att lärarna trodde på dem. Något de bar med sig upp i vuxen ålder.
– Pedagogiken var framtidsorienterad och fokuserade inte på barnens brister eller orsaker till tidigare misslyckanden. Man arbetade tillsammans med andra för att klara av det man inte kunde göra på egen hand, säger Ulla Damber.
Ulla Dambers avhandling om barns läsutveckling finns att läsa här [1].