Att göra reklam för gymnasieskolor har blivit big business. En ny undersökning från Studentum visar att de flesta skolor lägger mellan 100 000 och 400 000 kronor på marknadsföring varje år.
Samtidigt tycker nio av tio svarande att det finns en risk att elever väljer fel skola på grund av marknadsföringen.
I Stockholm avslutades valet till gymnasiet klockan 24 den 15 februari. I veckor har tunnelbanan varit tapetserad med reklam från stadens gymnasieskolor. I radio, på bio och i tidningar har annonser utlovat fria datorer, ”unga och engagerade lärare” och inspirerande lokaler. Men den massiva annonseringen är långt ifrån ett huvudstadsfenomen.
En sammanställning som Sydsvenskan gjort visar att fem fristående gymnasieskolor i Malmö tillsammans lägger nästan 1,2 miljoner på att marknadsföra sig. Malmö stad har avsatt 710 000 kronor för reklam och information om sina 36 gymnasieskolor.
Studieportalen Studentum har gjort en undersökning bland 130 rektorer, skolchefer och andra företrädare för 130 gymnasieskolor runt om i landet. 81 av dem kommer från kommunala skolor och 49 från fristående.
Av de tillfrågade skolorna lägger 40 procent mellan 100 000 och 400 000 kronor på marknadsföring varje år. 53 procent säger att budgeten har ökat de senaste tre åren.
Var tredje tillfrågad från en friskola tycker att pengarna borde läggas på undervisning i stället, liksom var fjärde deltagare från en kommunal skola.
En majoritet av de svarande anser att konkurrenternas marknadsföring är oseriös och nio av tio menar att det finns en risk att studenter gör felaktiga gymnasieval på grund av att de lockats av olika erbjudanden.
- Det är lätt att lockas av exempelvis en gratis dator eller läxfri skola men valet måste naturligtvis vara grundat på helt andra parametrar såsom kvalitet, personliga preferenser och framtidsutsikter, säger Lina Eriksson, informationschef på Studentum.
Både Skolverket och Konsumentverket har fått ta emot klagomål från föräldrar som blivit upprörda över att skolor använder sig av telemarketing. En mamma skriver till Konsumentverket: ”Uppringaren sökte min dotter som är 15 år för att få tala med henne direkt om hennes gymnasieval som hon ska göra i februari. Då jag påpekade att de inte fick rikta reklam till henne såsom underårig sa de att de bara ville ställa några frågor till henne. Det är otillbörligt att rikta reklam till någon under 16 år.”
Från och med hösten 2011 väntas antalet program i gymnasiet minska minska radikalt, då de specialutformade programmen är på väg bort. Men reklamen kommer knappast minska, tror Lisa Tönus, projektledare på Skolverket.
- Skolinspektionen har gett tillstånd till åtta nya skolor bara i Stockholms län i år samtidigt som elevkullarna sjunker, så det lär inte minska marknadsföringen, säger hon.
Deltagarna i Studentums undersökning efterfrågar ett etiskt regelverk för marknadsföring av skolor – något som redan finns. För tre år sedan tog SKL och Friskolornas riksförbund fram ett dokument med råd för att säkerställa att skolornas ”marknadsföringsinsatser håller god standard” (se länk uppe till höger).