Närmare 10 000 kronor mer i månaden. Så mycket mer skulle en gymnasielärare tjäna om lärarnas löner under de senaste årtionden hade utvecklats som den genomsnittlige tjänstemannens. Med samma löneutveckling som den svenske utbildningsministern, skulle gymnasielärare i dag ha 43 900 kronor. I ingångslön.
Det låter som en klyscha, men det mullrar i många lärarrum. Missnöjet med lönerna är utbrett. Många lärare tycker att de för varje år som går halkar allt längre ner i lönehierarkin. Det är en uppfattning de har goda grunder för, enligt en granskning som Skolvärlden har gjort. Ett exempel: År 1980 hade en adjunkt en ingångslön på i genomsnitt 6 921 kronor i månaden, medan motsvarande lön för exempelvis en barnmorska var 5 318 kronor och en skolsköterska 4 870 kronor. Det innebar att lärarens ingångslön var 43 procent högre än skolsköterskans och 30 procent högre än barnmorskans. Så är det inte längre. Enligt Vårdförbundets statistik hade barnmorskornas och skolsköterskornas genomsnittliga ingångslöner 2008 ökat till 24 700 respektive 24 400 kronor. Motsvarande siffra för adjunkterna var 23 000 kronor*. Det betyder att lärarnas stora försprång från 1980 har försvunnit helt. I dag är adjunkternas ingångslöner till och med sex till sju procent lägre än barnmorskornas och skolsköterskornas.
– Självklart är vi inte nöjda med löneutvecklingen. Nu står hela legitimiteten för lönesystemet på spel, säger Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund, inför de stundande avtalsförhandlingarna. Skolsköterskor och barnmorskor är långt ifrån de enda som gått ifrån lärarna när det gäller löneutveckling. Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) statistik hade de svenska tjänstemännen som kollektiv en genomsnittlig reallöneökning på 49 procent mellan åren 1980 och 2008, vilket kan jämföras med adjunkternas 9 eller 15 procent, beroende på om man jämför med ingångs-lönen* eller slutlönen*. Om gymnasielärarna i stället hade haft samma reallöneutveckling som tjänstemännen i stort, skulle den genomsnittliga ingångs-lönen för en adjunkt ligga på cirka 31 000 kronor i månaden – istället för dagens 23 000 – och slutlönen på drygt 40 000 kronor. Det är jämförelsevis bra löner, men ingenting mot vad lärarna skulle tjäna om de haft samma löneutveckling som den högst ansvarige för det svenska skolväsendet, utbildningsministern. År 1980 hette han Jan-Erik Wikström (FP) och hade en lön 17 000 kronor i månaden. Då var slutlönen för en adjunkt 9 001 kronor. I dag tjänar utbildningsministern, Jan Björklund (FP), 108 000 kronor i månaden. Hade gymnasielärarna haft samma löneutveckling, skulle lärarnas ”slutlön” i dag vara 57 100 kronor i månaden. Ingångslönen skulle vara cirka 43 900 kronor.
Är det dags för strejk nu?
– Jag vill inte redan nu hota med strejk. Men strejkvapnet finns förstås som en del i alla centrala förhandlingar. Och om inte arbetsgivarna vill satsa på lärarna eller värdesätter lärarna tillräckligt ökar risken för strejk, säger Metta Fjelkner.
*För att jämföra 1980 års löner då man hade fasta ingångs- och slutlöner med dagens, har vi valt att ersätta ingångslönen med genomsnittet för de 10 procent som tjänar minst och slutlönen med genomsnittet för de 90 procent av lärarna.