Parallellt med att antalet friskolor ökar intensifieras den politiska debatten kring friskolorna och framförallt deras vinster.
- Men om vinsterna går tillbaka till verksamheten skulle till exempel de bästa lärarnas löner kunna höjas, menar Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund.
– Kritiken mot fristående skolors vinster bör tas på allvar. Det är viktigt att fundera över hur vi ska kunna se till att långsiktigheten i skolan säkras, oavsett huvudman, säger Metta Fjelkner.
Riskkapitalbolag bygger sin verksamhet på att äga objekt i mellan 2 – 5 år för att därefter sälja vidare med god avkastning. Vid en sådan försäljning kan elevernas skolgång påverkas.
– Fristående skolor går med vinst, det är känt. Jag menar att seriösa fristående skolhuvudmän kan göra en viktig samhällsinsats för dessa vinster. Svenska lärare har nästan de allra lägsta lönerna i Europa, säger Metta Fjelkner.
– Om en fristående skola höjer lönerna för vissa av sina lärare rejält, cirka 10 000 kronor per månad, skulle det sätta tryck på den kommunala skolans lärarlöner. Och läraryrket skulle åter kunna konkurrera med andra jämförbara utbildningar.
– Tänk om exempelvis Kunskapsskolan kunde gå före och inrätta lektorat på sina gymnasieskolor och även ge dem löner som motsvarade deras långa studietid?
– De fristående skolorna har alla möjligheter att konkurrera med kvalitet, säger Metta Fjelkner.
Hon är inte förvånad över att det är just Vänsterpartiet som så hårt kritiserar friskolorna:
– Och det är bra att frågan lyfts, då tvingas även andra att tänka efter.
Regeringen har beslutat ge Skolinspektionen större möjligheter att kunna utföra inspektioner och kontrollera att skolorna klarar kvalitetskraven. Myndigheten ska även kunna utfärda vitesförelägganden och i särskilt allvarliga fall kunna stänga en skola med omedelbar verkan.