Utbildningsminister Jan Björklund presenterade på måndagen en reform för högpresenterande elever på högstadiet. Orsakerna till förslaget är två:
– För det första ska alla elever få utvecklas i sin egen takt. För det andra har Sverige halkat efter i internationella jämförelser och det är de högpresterande eleverna som tappat mest i resultat, säger Jan Björklund.
Spetsutbildningarna på högstadiet ska vara inom de teoretiska ämnena, precis som i gymnasieskolan. Eleverna kommer att få gå igenom antagningstester och utbildningarna ska vara riksrekryterande.
– Närhetsprincipen kommer inte att gälla. Det är elevens fallenhet som ska styra, säger Björklund som är rädd för en social snedrekrytering när föräldrar anmäler sina barn och pratar in dem på vissa skolor.
Den nya satsningen ska inte kosta något. Utbildningsministern menar att det inte kommer att behövas och att regeringen däremot fortsätter sin satsning på svaga elever.
En spetsutbildning ska innehålla särskild fördjupning och breddning inom det aktuella ämnet, till exempel kan eleverna ges möjlighet att redan i grundskolan läsa gymnasiekurser och få betyg på dem.
Det ska inte finnas någon begränsning för hur långt eleverna ska kunna läsa. På gymnasiet ska dessa elever kunna läsa vidare på högskolenivå.
Förslaget innebär att tio klasser, med maximalt 30 elever vardera, ska kunna bli spetsutbildningar från och med höstterminen 2012. Målet är 30 klasser. Hälften av utbildningarna ska vara inriktade mot matematik och NO-ämnen, hälften mot SO-ämnen eller humanistiska ämnen. Både offentliga skolor och fristående skolor ska kunna delta.
Skolor ska ansöka hos Skolverket om att få bedriva utbildningarna, ansökningarna ska behandlas under 2011 och höstterminen 2012 ska de första klasserna starta. Regeringsbeslut är att vänta under hösten.