Jordbävningen på Haiti slår hårdast mot de minsta. Tiotusentals barn har omkommit och enligt Rädda Barnen kan en miljon haitiska barn ha förlorat en eller båda sina föräldrar. I Sverige har det blivit en pressetisk debatt efter publicering av skakande bilder på döda människor. Hur hanterar Sveriges lärare Haiti i undervisningen?
Jordbävningen den 12 januari i år drabbade ett av världens fattigaste länder. På Haiti fanns redan 380 000 barn med bara en förälder. 20 000 barn bodde på barnhem. Nu har siffran mångdubblats. Av befolkningen på nio miljoner är nästan hälften under 18 år.
– Om barnen på Haiti inte får hjälp kommer de förlora sin barndom, säger presidenthustrun Elisabeth Delatour Préval, som uppmanar landets skolor att öppna så snart som möjligt. Men det är en svår uppgift. Enligt Sveriges Radios korrespondent på plats på Haiti är skolsystemet i huvudstaden Port-au-Prince i spillror. 95 procent av skolbyggnaderna är obrukbara.
I Sverige har det blivit en pressetisk debatt efter katastrofen. Bilder på döda människor har anklagats för att ha varit för grova och närgångna. Men publicister, som Expressens chefredaktör Thomas Mattson, har argumenterat att ”katastrofen måste skildras som den är”.
Obehagliga bilder i svenska medier
Dagens Nyheter publicerade en mycket explicit bild på en 15-årig flicka, Fabienne, som sköts till döds av polis under oroligheterna som följde jordbävningen. Så här resonerade Björn Hedensjö, redaktionschef på DN.se, kring beslutet att lägga ut bilden på nätet:
”Publicering av bilder på avlidna är vi självklart mycket återhållsamma med, och i ett mejl från en läsare fick jag frågan om hur vi skulle hanterat frågan om den rörde en femtonårig flicka i Sverige. Svaret blir att situationen i Sverige inte är jämförbar - om Sverige hade drabbats av en katastrof av samma dignitet och situationen i övrigt påmint om den aktuella på Haiti, då hade publicering varit föremål för diskussion även i det fallet”, har Hedensjö skrivit i en blogg på DN.se.
Ulrika Norling, SO-lärare på Torpskolan i Lerum, har elever i sexan och åttan. Jordbävningen har diskuterats flitigt i hennes klasser men hon har undvikit att använda sig så mycket av tidningar i undervisningen.
– Det har varit väldigt mycket bilder som inte känns så lämpliga, säger hon. Däremot har hon och eleverna talat om varför bilderna visas.
– Sexorna berättade om vilka bilder de hade sett och vi diskuterade vilken effekt man vill uppnå med att visa bilderna, säger Ulrika Norling.
Haiti i klassrummet
Eleverna har också fått läsa om Haiti som land, om kontinentalplattorna och varför vissa delar av jorden drabbas så hårt av jordbävningar. Ulrika Norling har tagit del av övningarna och frågorna på Tidningen i Skolan (www.tidningeniskolan.se [1]) om Haiti.
– När man börjar prata med eleverna märker man att de har sett och hört mycket, säger hon.
Magnus Andersson är SO-lärare på Tegs centralskola i Umeå och undervisar elever i årskurs 7, 8 och 9. Hans klasser hade tidningar och andra medier som tema när jordbävningen inträffade.
– Så det blev extra aktuellt, säger Magnus Andersson och fortsätter:
– Vi har pratat om propaganda och reklam, om vilka bilder man visar och vilka känslor de väcker. Vi har tagit upp att i vår globaliserade värld är media på plats och kan visa sekund för sekund vad som händer.