ann_boglind_lasning

Ann Boglind är tidigare universitetslektor i litteratur i Göteborg.

Läsning

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.
– Det är viktigt att vi fortsätter fokusera på elever i alla åldersgrupper, säger Ann Boglind, tidigare universitetslektor i litteratur i Göteborg.

Ann Boglind om läsning på...

… lågstadiet

  • Det är här som barnen lär sig att läsa. 
  • Det är viktigt att få böcker som passar varje elevs läsnivå och intresse.

… mellanstadiet

  • Här ställs större krav på faktaläsning och läroböckerna är svårare.
  • Nu är det inte bara på lektionen i svenska man ska träna läsning utan även på de andra lektionerna. 

… högstadiet

  • Här gäller det att få upp intresset för skönlitteraturen så att eleverna också läser på sin fritid.
  • Varje ämne ställer olika krav på läsning.
  • I ett mattetal är till exempel varje ord viktigt och därför kan man inte hoppa över något ord.

… gymnasiet

  • Olle Nordbergs avhandling ”Avkoppling och analys” från 2017 har visat att eleverna läste mer på sin fritid än vad man tidigare antagit och att de vill läsa mer, men inte ger sig själva tid till det. 
  • I samma avhandling förklarade eleverna att litteraturlektionerna var alltför instrumentella. Så här tror jag det är viktigare att börja fokusera på intriger och karaktärer och sen övergå till berättartekniken.  

Vikten av att barn och ungdomar stöttas, utmanas och stimuleras till att utvecklas i sin läsning går som en röd tråd genom hela skolgången, från förskolan upp till gymnasiet. 

Ann Boglind, tidigare universitetslektor i litteratur i Göteborg och som fortfarande som pensionär arbetar aktivt för barn och ungdomars läsförmåga, hänvisar till sin kollega, litteraturforskaren Maria Nikolajeva.

– Hon säger att om barn och ungdomar inte läser skönlitteratur så överlever vi inte. Värdet av den här läsningen för känslornas och empatins utveckling är grundläggande, säger Ann Boglind.

En undersökning genomförd av Lärarnas Riksförbund 2014 visade dessutom att de elever som redan tidigt inte hänger med i läsningen, eller inte får den hjälp de behöver, riskerar att aldrig komma ikapp. Nästan hälften av de tillfrågade lågstadielärarna svarade att elever med behov av stöd inte hade möjlighet att få det. 

Många elever lämnades ensamma med sin läsning.

Under drygt tio års tid har det varit dystra siffror som presenterats från internationella undersökningar av läsförmågan hos de svenska eleverna. 

Det började med Pisa-undersökningen 2012, där svenska 15-åringar presterade under genomsnittet för OECD-länderna. Och det stannade inte där, utan nedgången fortsatte.

– Orsaken till den långa nedgången tror jag beror på att många av eleverna lämnades alltför mycket ensamma med sin läsning, i kombination med att det har varit för lite läsning i hemmen, säger Ann Boglind och pekar på vikten av att eleverna får både stöttning och utmaningar i sin läsning.

– Annars sker ju ingen progression. 

Det var inte bara eleverna på högstadiet som uppvisade sämre resultat i internationella tester. Under samma tidsperiod visade den internationella studien Pirls, som undersöker läsförmåga och attityder till läsning, att också eleverna i årskurs fyra försämrades.  

11-åringarnas läsförmåga fortsatte att försämras, i Pirls tester, ända fram till 2016, då resultatet äntligen blev bättre. 2015 visade Pisa-testet på samma framgång hos de 15-åriga eleverna.

– Uppgången i Pisa och Pirls tror jag bland annat beror på Skolverkets läslyft och andra läsprojekt, och såna satsningar bör fortsätta, säger Ann Boglind.

Litteratursamtal har visat sig vara oerhört bra.

Hon nämner vikten av att öva lässtrategierna som bland annat lär eleverna att spekulera framåt, se tomrum som finns i texterna och att ställa frågor till texter som de läser.

– En annan viktig sak är att ge barnen och ungdomarna tid att läsa. Att både föräldrar och lärare planerar att ge tid till det, säger Ann Boglind.

Högläsning har kommit tillbaka in i klassrummen, för alla åldersgrupper. Men inte bara för att alla ska lyssna, utan också för att alla ska kunna delta aktivt. 

– Litteratursamtal har visat sig vara oerhört bra. Det är så viktigt och stimulerande att prata om läsning, stanna upp och prata om det som händer när man läser, förklarar hon.

Sen tycker Ann Boglind att det är viktigt att det också är accepterat att alla inte alltid förstår allting från början.

– Och då kan det vara bra att prata om hur man gör när man inte förstår ett ord eller ett sammanhang, säger hon.  

Vi glömmer så lätt att prata om läsning för läsandets egen lust och magi.

Ann Boglind tror att den uppåtgående kunskapstrenden bland svenska elevers läsförmåga kommer att fortsätta.

– Det är så mycket kunskap nu som har sipprat ut till skolorna och därför tror jag på att uppgången inte är tillfällig utan kommer att fortsätta. Jag vill tro det, säger hon och betonar att vi måste ändra fokus.

– Det pratas så mycket om hur lite barnen läser, år ut och år in om samma elände, och jag är lite trött på det här, säger Ann Boglind.

Hon föreslår i stället att lärare och alla vuxna runt barn och ungdomar borde börja prata om läsminnen och dela med sig av erfarenheter om hur vi skapar läslust.

– Vi glömmer så lätt att prata om läsning för läsandets egen lust och magi. Vi läser för att få kunskap och upplevelser, men också för att ge oss hän och bli förtrollade. Det får vi inte glömma, betonar Ann Boglind. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm