Arbetsmiljöverket: Lärare hårt drabbade av ohälsa i jobbet

Nästan varannan lärare i grundskolan har besvär med hälsan till följd av arbetet, visar en ny undersökning av Arbetsmiljöverket. Fler än varannan kvinna i yrket är drabbad.
– Det måste in fler vuxna i skolan, det här går ju inte, säger Mia Kempe på Lärarnas Riksförbund.

När Arbetsmiljöverket presenterar de senaste siffrorna över yrken som är hårt drabbade av hälsobesvär kopplat till jobbet ligger grundskollärare på delad andraplats tillsammans med sjuksköterskor. Bara undersköterskor är drabbade i större utsträckning.

– Jag är ju inte förvånad. Grundskollärare har länge varit ett yrke med hög arbetsbelastning, och det har ökat ännu mera nu. Det är svårt att beskriva hur hårt vi kämpar, säger Mia Kempe som är klasslärare på S:t Pers skola i Sigtuna och huvudskyddsombud för Lärarnas Riksförbund i kommunen.

Senast Arbetsmiljöverket genomförde motsvarande studie var 2018, och då var grundskollärarna värst drabbade av alla yrkesgrupper, trots att andelen drabbade inom yrket var lägre. Förklaringen till det är att den nya datan är insamlad under pandemiåret 2020 både vården och skolan pressats ännu mer än normalt.

– Det har varit galet under pandemin. Man trodde inte att det kunde bli värre, men det kunde det. Arbetsbelastningen har ökat markant trots att den hög redan innan. Och jag tror att det kommer hålla i sig ett tag nu.

Även på de skolor som klarar sig från klusterutbrott av ny smitta på det sätt som har börjat ske runt om i landet efter terminsstarten menar Mia Kempe att pandemins effekter fortsätter att påverka lärarnas arbetsmiljö.

– För det första är det ju inte över för oss. Det finns fortfarande restriktioner som gör att personal är borta mer än normalt och det innebär mer arbete för de som är på plats.

Hon tror också att de strängare kraven på att stanna hemma vid förkylningssymptom blottlägger en skörhet som funnits i systemet hela tiden: Lärare har haft som vana att gå till jobbet trots att de är sjuka, och nu när de inte kan göra det fungerar inte verksamheten.

– Före covid hade lärare generellt sätt en hög ”sjuknärvaro” på jobbet, alltså att man går till jobbet fast man är sjuk. Vi försöker jobba fast vi inte borde, eftersom vi bryr oss. Men nu får vi ju inte det.

När Arbetsmiljöverket listar vilken typ av besvär som är vanligast toppas listan av psykosociala symtom som huvudvärk och trötthet, vilket är något Mia Kempe känner igen väldigt väl.

– Det är besvär som nästan alla lärare beskriver. Vi sitter ofta på rasterna och pratar om hur vi har svårt att sova och så vidare. Det är bra att vi pratar om problemen, men jag har verkligen tänkt på att det här är ju inte riktigt sunt egentligen, att det är så många som mår dåligt, säger hon.

En grundläggande anledning till det tror hon är att allt fler uppgifter läggs på lärarna, i takt med att stödfunktioner runt omkring försvinner i nedskärningar och besparingar.

Vad är det som behöver förändras för att det här ska bli bättre?

– Det måste in fler vuxna i skolan, det här går ju inte. Jag har jobbat i 25 år och vi var många fler tidigare. Vi behöver mer handfast hjälp i klassrummet, mer speciallärarhjälp och mindre klasser. Det är för många elever per lärare nu, och det är för många elever som behöver stöd utan att det finns stöd att ge, säger Mia Kempe.