Barbro Westlund: Därför är läsförståelse viktigt i alla ämnen

En uppmärksammad artikel i Dagens Nyheter fick under sommaren igång en debatt om läsförståelse och inlärning. Läsforskarna Barbro Westlund och Gunilla Molloy pekade i debattartikeln bland annat på vikten av att alla lärare oavsett ämne borde undervisa i läsförståelse.

Barbro Westlund är lektor i didaktik vid Stockholms universitet, lärarutbildare och sedan flera år en av landets mest framstående forskare inom läsforskning. Hennes bok ”Att undervisa i läsförståelse” från 2009 blev för många lärare ett startskott för hur man ser på aktiv läsförståelseundervisning i den svenska skolan.

– Att undervisa i ett ämne borde samtidigt innebära att undervisa i hur man läser och skriver i ämnet. Förmågan att kunna läsa och förstå en deckare eller roman betyder inte automatiskt att du kan läsa och förstå en fysik- eller kemitext, säger Barbro Westlund.

Barbro Westlund och Gunilla Molloy pekar även på skillnaden på läsförmåga och läsförståelse. Två begrepp som ofta används på olika sätt av forskare och lärare och därför kan förvirra.

–  Vi behöver därför utveckla mer precisa definitioner för att förtydliga vad vi egentligen menar. Helt konkret kan man säga att det finns olika läsprofiler i en klass och att eleverna behöver olika mycket men också olika sorters stöd. Detta gäller inte minst när vi pratar om vilka texter som eleverna förväntas läsa och kunna kommunicera, säger Barbro Westlund.

Forskning visar att elever läser texter olika, beroende på vilken kontext och ämne texten hämtas från.

– Syftet med läsningen avgör vad vi ska använda läsningen till och därmed vilka lässtrategier som är lämpliga att använda. I svenskämnet eller historieämnet är det till exempelvis högst relevant att diskutera en författares avsikt med sin text, i vilken tid den skrivits och hur texten påverkar läsaren. Detta är oftast inte lika relevant att diskutera i matematik eller i de naturorienterade ämnena, säger Barbro Westlund.

Ämnesspråket ser olika ut i olika ämnen men det gäller också hur ett resonemang inom olika ämnet förs, menar Barbro Westlund. Att ställa en hypotes på en skönlitterär text innebär något helt annat än att ställa en hypotes i kemin.

– Samma gäller när vi talar om förmågan att skapa inre bilder, något som hänger ihop med vilken bakgrundskunskap en elev har om ett område eller ett ämnesinnehåll. Detta behöver vi nog problematisera mer i skolan med eleverna, säger Barbro Westlund.

Om en kemilärare på högstadiet nu även ska arbeta med läsförståelse, kommer inte det att innebära än mer jobb och planering?

– Jag kan förstå oron men det förhåller sig precis tvärtom. Att undervisa i ett ämne innebär samtidigt att undervisa i hur språket används i ämnet. Det är ett misstag att tro att dessa delar kan separeras från varandra. Det Gunilla Molloy och jag funnit i vår studie är att det främst är språkförståelsen som eleverna har problem med, inte den tekniska sidan av läsförmågan. Det kan vara alltifrån enskilda ord och begrepp och meningsuppbyggnad till att förstå liknelser eller metaforer, säger Barbro Westlund.