”DDR:s försök att infiltrera svensk skola satte inga spår”

I december 2010 publicerade Skolvärlden en artikel med titeln: Den svenska DDR-skolan. Rubriken har gjort väldigt mycket skada då den vilselett många att tro att den svenska skolpolitiken är kopierad av förebilder från DDR vilket är så fel som det kan bli. Innehållet i artikeln handlar om de infiltrationsförsök som gjorts från DDR mot svensk skola. Det är helt riktigt. Det har gjorts omfattande infiltrationsförsök genom att bjuda in svenska lärare och skolledare till kurser och många nappade, särskilt de som hade en lutning mot vänstern. Vad som inte står i artikeln är vilka följder detta fick som att många av de inbjudna kom tillbaka ganska chockade över hur det såg ut i DDR och blev närmast avståndstagande.

Om vi ser till de betänkanden som föregått efterkrigstidens skolreformer så finner vi inte EN ENDA referens till DDR som förebild. Infiltrationsförsöken fick helt enkelt inget genomslag. Men artikeln med sin rubrik länkas fortfarande efter tio år i debattgrupper där man sprider föreställningen om den svenska skolan som DDR-inspirerad och föreställningen har ganska stort genomslag.

I samband med det frodas också föreställningar om att den sammanhållna bottenskolan, vilket senare blev grundskolan skulle vara något som Palme introducerade. Verkligheten är att kampen för en sammanhållen bottenskola i stället för parallellskolesystem inleddes 1905 av den liberale ecklesiastikminister Fridtjuv Berg och sedan har blossat upp med jämna mellanrum under hela 1900-talet. Den skolutredning som föregick 1946 år års skolkommission, vilken blev vägledande för efterkrigstidens skolreformer leddes av högerledaren Gösta Bagge och redan då före skolkommissionen var man inne på linjen om en sammanhållen bottenskola, alltså även från högern.

För att se den svenska skolutvecklingen i efterkrigstiden måste vi ta utgångspunkt i 1946 års skolkommission som efterträdde 1940 års skolutredning. Den blev grunden för en radikal omdaning. De tre avgörande förändringarna var:

•  Parallellskolesystemet där man åtskiljs mellan läroverk eller fortsatt folkskola i tidig ålder ersattes med vad som blev grundskolan i samstämmighet med vad som skedde i andra västerländska demokratier,
•  ledande värderingar som var Gud och fosterlandet ersattes med en skola på demokratisk grund, 
•  nya pedagogiska anvisningar med särskild tonvikt på elevaktiva arbetssätt.

Bakgrunden till förslagen var inspiration från USA. Förebilden var John Deweys pedagogiska filosofi som byggde på amerikansk liberalism och pragmatismens filosofi. En svensk lärarinna från Göteborg, Esther Hermansson, hade läst om Dewey och också om de försöksskolor i Chicago där hans idéer prövades i praktiken av kompanjonen William Kilpatrick.

Esther Hermansson lyckades samla ihop bidrag för att resa till USA och besöka försöksskolorna. När hon kom tillbaka och berättade om sina upplevelser kallades hon av Alva Myrdal som expert i kommissionen. Det är slående i betänkandetexten från 1948 vilka likheter i formuleringar som finns med makarna Myrdals bok Möte med Amerika. Man kan i stort sett säga att Sverige har världens mest amerikanska skolsystem.

Om vi ska jämföra svenska skolor med DDR-skolor så har jag erfarenheter från Moçambique innan det kommunistiska enpartisystemet avskaffades 1992 och skolsystemet var uppbyggt av rådgivare från DDR. Skolböckerna producerades genom Utbildningsministeriets förlag och varje textrad skulle godkännas av utbildningsministern. I skolorna sade inte läraren ett ord utanför skolbokstexten. Undervisningen följde katekesmetod med körsvar. Text var till för att läras och återges ordagrant och hade mycket propagandistiskt innehåll. Att elever skulle kunna ställa frågor eller ge kommentarer var otänkbart.

Jag skulle vilja påstå att denna undervisning är så väsensskild från svensk undervisning som man kan tänka sig. Efter den politiska omsvängningen 1992 tillsattes en ung modern utbildningsminister som var utbildad i Frankrike. Han hemställde hos Sida att få städsla mig som personlig rådgivare för reformering av DDR-skolan och det var ett sant nöje att medverka i det.

Alltså: Inget fel att skriva om de omfattande försöken från DDR att infiltrera svensk skola men fel att utelämna att försöken inte avsatte minsta spår och därmed bidra till ryktet om en DDR-inspirerad skola i Sverige.

Göran Linde, professor emeritus vid Lärarhögskolan i Stockholm/Stockholms universitet.

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.