marcus_stromberg_academedia

Academedias VD Marcus Strömberg och några av de skolföretag som ingår i koncernen.

Skolkö

Det betyder Academedias ”slopning” av skolkön – egentligen

Academedia-VD:n Marcus Strömbergs rapporterade vilja att slopa skolkön visar sig kraftigt överdriven.

På fredagsmorgonen väcker Academedias VD Marcus Strömberg uppmärksamhet när han i Sveriges Radio till synes bryter med övriga friskolekoncerners och Friskolornas Riksförbunds linje att de individuella köerna till friskolor är det bästa sättet att organisera elevintaget. I ett inslag om att remisstiden för utredningen om likvärdig skola går ut om några veckor rapporterar SR att Academedia öppnar för att slopa det egna kösystemet till förmån ett gemensamt skolvalssystem för alla skolor oavsett huvudman.

När Skolvärlden ringer upp Marcus Strömberg visar det sig vara en sanning med stor modifikation.

– Vi menar att ansökningssystemet till grundskola behöver utvecklas så fler får möjlighet att välja, men kötid ska fortsätta att vara en viktig faktor vid antagningen. Exempelvis kan ca 85 procent av eleverna antas via kötid, men en annan del kan finnas till för grupper som inte haft möjlighet att ställa sig i kö tidigt. Personer som flyttat nyligen eller som är nyanlända till landet, säger han till Skolvärlden.

Om bara femton procent går utanför den vanliga kön låter det som en mindre förändring?

– Ja det är det men det är en viktig förändring. Utredningen går för långt, och då utvecklar man inte skolvalet utan avvecklar det. Jag tror det är bra att man uppmuntrar en god samhällsutveckling genom att föräldrar ges möjlighet att förbereda sina barns skolgång.

Som helhet menar han att utredningen är dåligt genomförd.

– Det är ju en helt felaktig utredning exempelvis avseende skolpeng, gjord av folk med en ideologisk prägel som inte vill ha friskolor, säger han.

Utbildningsminister Anna Ekström såg positivt på Marcus Strömbergs uttalanden på morgonen.

– Det är jättebra att någon från friskolesidan äntligen öppnar för detta, eftersom friskolelobbyn jobbat så hårt för att bevara kösystemet, säger hon.

Men när Skolvärlden informerar om att det rör sig om bara femton procent ändrar hon sig snabbt.

– Då blir jag mycket mindre imponerad, säger hon till Skolvärlden.

Hon anser att kötid är en dålig urvalsgrund för skolan.

– Det betyder att platserna redan är paxade när det är dags att välja. Det går ut över de som är nyinflyttade, födda sent på året, eller som inte blivit satta i kö på BB. Rent krasst så gör systemet att elever från resursstarka hem som kostar mindre hamnar på friskolorna. Det är bra för börsvärdet men det är inte bra för Sveriges elever, säger Anna Ekström.

Internationella Engelska skolan och Friskolornas Riksförbund avfärdar helt tanken på att ersätta kösystemet med något annat i sina remissvar till utredningen, så Academedias femton procent sticker ändå ut lite. Marcus Strömberg anser att systemet för att välja grundskola behöver utvecklas, och menar att koncernen har relativt goda erfarenheter av att samarbete med kommunerna kring gymnasievalet, som har en annan struktur.

– Grundskolans struktur borgar inte för att alla ska använda sin rätt att välja. Det finns inget samordnat system och som förälder ställer man sig i väldigt många köer. I vissa kommuner är vissa friskolor med i den kommunala kön och andra inte, det finns flera varianter. Jag kan förstå om grundskolor är tveksamma till att samarbeta med kommunen, men genom våra gymnasieskolor har vi har en annan erfarenhet, säger han.

Om gymnasiets system fungerar bra, varför inte anamma det mer fullt ut i grundskolan istället?

– Den stora skillnaden är ju att antagningskriteriet på gymnasiet är betyg. Det finns inte i grundskolan och därför är kriteriet kötid idag. Utredaren Björn Åstrand vill ta kötiden, jag vill ha kvar den men också utveckla nya kriterier, säger Marcus Strömberg.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm