Efterspelet av SD-politikerns påtryckningar: ”Jag har känt mig förföljd”

Den 16 januari utsattes han för påtryckningar om undervisningen av en vårdnadshavare, tillika Sverigedemokratisk kommunpolitiker. Sedan dess har Fredrik Clausson, läraren på Polhemskolan i Lund, fått flera epitet kastade på sig och han är numera anmäld till högre instans.

– Jag har blivit kallad för både det en och det andra. Av det jag sett har jag kallats svagbegåvad, kulturmarxist och vänsterbliven. Dessutom har Skolinspektionen fått in en anmälan mot mig, säger han till Skolvärlden.

Det var efter en digital historielektion om stormningen av USA:s kongressbyggnad Kapitolium den 6 januari som Fredrik Clausson fick ett mejl från Johan Ohlin (SD), kommun­fullmäktiges ordförande i Hörby.

Han hade lyssnat i bakgrunden på sin dotters lektion och skrev att han kände sig beklämd av lärarens ”omaskerade väns­terslagsida”, samt jämförde utbildningsformen med gamla Östtyskland. Kort därefter kom ytterligare ett mejl där politikern uppgav att han skulle ”dokumentera vidare undervisning och återkomma vid behov”.

– Min uppfattning är att mejlet innehöll ett förtäckt hot om att jag kommer att observeras, sa Fredrik Clausson, i en intervju med Skolvärlden den 22 april.

I en krönika i Dagens Nyheter konstaterar han att hotet har fullföljts sedan dess. Han hänvisar till anmälan till Skolinspektionen, och skriver att ”föräldern svartmålade” honom i medier med starka SD-kopplingar. Utöver det vittnar gymnasieläraren om hur han fick ”fientliga frågor från SD-anstrukna reportrar” och att hans ”liv online kartlades av SD-sympatisörer”.

– Jag skulle inte säga att det har gjort mig försiktigare med vad jag lägger upp online, men jag har låst mina konton på både Facebook och Twitter för att kunna godkänna vilka som får följa mig, säger Fredrik Clausson.

”Klassrummet blev tystare”

Han uppger att han känt sig ”förföljd under en viss tid”, men upplever inte att påtryckningarna har försvagat hans yrkesroll.

– När drevet går skulle jag säga att du har tre val. Det första är att du tar åt dig och faller ner i ett djup hål och depression. Det andra är att du låter drevet och alla epitet som kastats mot dig rinna av. Det tredje, som jag tycker att jag har valt, är du försöker vända drevet till något positivt.

Därmed inte sagt att stämningen i klassrummet förblev opåverkad av händelsen.

– Klassrummet blev tystare under några veckor. Förändringen är egentligen självklar eftersom eleverna inte visste vilka som lyssnade eller vilka åsikter de fick lov att uttrycka, säger Fredrik Clausson.

Han fortsätter:

– Jag tror att den viktigaste lärdomen är att vi lärare och alla opolitiska tjänstemän måste ha en högre yrkesetik som på något sätt står över de politisk föränderliga styrdokumenten. Vid en eventuell M-KD-SD-regering efter nästa val kan exempelvis läroplanen skrivas om i en mer värdekonservativ och nationalistisk riktning. Det är då vi måste använda oss av vår yrkesetik och stå emot förändringar i auktoritär riktning.

När han ser tillbaka på den senaste terminen är det lätt att dra paralleller till romanen ”Ungdom utan Gud”. Boken skildrar en historielärare som hotas att bli anmäld till högre instans av en förälder som anklagat honom för att inte följa läroplanen. Situationen eskalerar och lärarens auktoritet betvivlas, samtidigt som elever och vårdnadshavare blir en pöbel i klassrummet.

– Jag skulle säga att romanens inledning och mina upplevelser stämmer överens på flera punkter. Jag hotades också av en förälder och min yrkesutövning i klassrummet ifrågasattes, säger Fredrik Clausson.

Men det finns också delar i boken som inte stämmer överens med det han har varit med om. Till skillnad från bokens huvudkaraktär upplever Fredrik Clausson till exempel att skolledning och rektor har stöttat honom hela vägen. Även kollegor, andra vårdnadshavare, elever och följare på sociala medier har varit uppmuntrade och gett sitt stöd.

– Jag har hela tiden känt ett massivt stöd, men är orolig över vad som händer nästa gång en lärare utsätts för politiska påtryckningar.  Kommer man lyssna och stötta läraren även då? Vad händer om man inte gör det?

Johan Ohlin tycker däremot inte att hans mejl var hotfullt, och hänvisar till att skolan borde ha gjort en polisanmälan om den på allvar gjorde den bedömningen.

– Att jag har synpunkter på att skolan borde ha mer neutral undervisning är inget hot, och om rektorn verkligen hade bedömt mitt brev som det så skulle han nog ha agerat annorlunda, sa han i en tidigare intervju med Skolvärlden

Han håller fortfarande fast vid sin kritik mot undervisningen, men betonar att han inte kontaktade skolan i egenskap av politiker, utan som förälder.

– Att rektorn backar upp sina medarbetare är helt naturligt, men han vet inte vad som försiggår. Enligt skollagen ska undervisningen vara objektiv. För mig innebär det att kunskap ska förmedlas på ett sätt som skiljer sig från politisk argumentation, men jag har reagerat på att undervisningen inte alltid uppfyller detta.

Torbjörn Hanö, rektor på Polhemsskolan, håller inte med.

– En lärare ska vara objektiv i klassrummet. Man får gärna ha synpunkter på en lärares undervisning, så klart, men här vill en förälder att läraren inte ska få säga vissa saker, vilket så klart påverkar lärarens objektivitet negativt.

Vidare beskriver han hur politikerns agerande som en del av ett större mönster.

– Journalister och andra har hotats av olika drev på sociala medier. Det påverkar så klart hur man tolkar meddelanden som detta. Man vet ju som lärare inte vad som kan hända, om det blir en twitterstorm där man hängs ut, sa han i en intervju med Skolvärlden den 16 april.