elevassistent

Elevassistenter behöver stöd för att lyckas, enligt forskningen.

| Foto: Shutterstock
Forskning

Elevassistenter kan leda till sämre elevresultat

Ny forskningsöversikt väcker frågor om elevassistenternas roll i skolan.

Tre forskare vid Linköpings universitet har sammanställt internationell forskning på elevassistenter, och slutsatserna är inte nödvändigtvis vad man väntat sig.

Henrik Lindqvist
Henrik Lindqvist | Foto: Linköpings Universitet

– Intuitivt skulle nog de flesta säga att elevassistenter är en bra åtgärd. Men det finns sammanhang där det inte har fungerat utan faktiskt lett till att elever lyckats sämre, säger Henrik Lindqvist, forskare vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet och huvudförfattare till forskningsöversikten.

Det är enligt honom inte så att den samlade forskningen dömer ut elevassistenter helt, men det blir tydligt att det behövs en ordentlig plan och rätt förutsättningar för att det ska bli bra. Problemen uppstår framför allt när elevassistenter som jobbar med barn i behov av särskilt stöd lämnas att fatta egna pedagogiska beslut.

– Man kan se det som att det är skolans minst utbildade personal som har hand om de elever som behöver mest hjälp. Med det perspektivet är det inte svårt att se att elevassistenterna behöver stöttning för att lyckas.

Exemplen i forskningen på när det inte har fungerat finns i de fall då elevassistenter hamnar i vägen för kommunikationen mellan läraren och eleven samtidigt som de själva inte har en tydlig plan att följa.

– Det är inte säkert att de kan undervisa eleverna på ett sätt som är anpassad för dem. Elevassistenten kanske tar med sig elever bort från läraren och ger information som inte stämmer. Forskningen visar att när läraren pratar med elevassistenten istället för med eleven blir resultaten sämre. Det är läraren som har en pedagogisk idé och vet vad undervisningen ska leda till, säger Henrik Lindqvist.

Därför måste elevassistenterna ha en tydlig manual eller plan att följa för varje ämne, menar han. Dessutom behöver de involveras i lärarens planering i ämnet och även ha kontakt med specialpedagoger och elevhälsoteam om det är socialt stöd som behövs till eleven. 

Henrik Lindqvist nämner specifikt en studie från England där lärarassistenterna inte har någon aning om vad lektionen ska handla om när de kommer in i klassrummet. Där har man jämfört utvecklingen hos elever med liknande behov, som har olika mängd stöttning av elevelevassistent, och sett att de som har mindre stöttning av en assistent lyckades bättre vid kunskapsmätningar.

Han menar dock att allt inte är nattsvart. 

– Intentionen är god, och jag är övertygad om att många skolor jobbar med det här på ett bra sätt. Man måste också vara försiktig med att överföra resultaten av internationella studier till en svensk kontext, även om vi kan se likheter kring arbetet i klassrummet.

Skulle det, enligt forskningen, vara bättre om skolorna inte hade elevassistenter?

– Det är inte målet. Men deras arbete behöver belysas, vi behöver lära oss mer om vad de gör och hur, och se hur vi kan hjälpa dem att göra ett arbete som ger bättre resultat. Jag tror inte det är rimligt att tänka att man inte ska ha elevassistenter, men det finns en utvecklingspotential i hur deras arbete organiseras.

Henrik Lindqvist och forskarkollegorna Lotta Holme och Rickard Östergren vill nu gå vidare med flera olika studier av elevassistenter i Sverige.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm