Internet

Elever inte så nätkunniga som vi tror

Medie- och informationskunnigheten är lägre bland lärare och elever än vad vi tror. 1:1-systemet ställer hårdare krav på smarta metoder för att söka och kritiskt granska information på nätet.
Metoderna finns redan, men ofta inte i skolan. Gymnasieläraren Samuel Branting och gymnasiebibliotekarien Linda Spolén vill ändra på det.

– Man pratar om att elever kan det här med internet och att söka information. Men det stämmer inte, säger Linda Spolén.

Från podiet på mässan berättar hon att skillnaden mellan hur en elev i årskurs ett och en elev i gymnasiet söker information på nätet inte är särskilt stor.

– De skriver något ord på google och ögnar de fem första träffarna av två hundra tusen. Hittar de inget så kanske de skriver ett nytt ord istället, eller så säger de ”jag hittade inget”.

Färdigheten att söka på ett smart sätt är något som eleverna behöver, och som Linda Spolén menar att de oftast saknar. Därför behöver lärarna tillgodogöra sig den kunskapen och föra den vidare till dem.

Det handlar till viss del om att känna till kommandon i google som smalnar av sökningar, rensar bort irrelevanta träffar och ökar chansen att hitta just det man är ute efter. Men det handlar inte minst om vad som händer innan man sätter sig vid datorn, och hur man hanterar det man hittar. Linda Spolén presenterar en punktlista:

  • Formulera en undersökningsfråga – Fundera på exakt vad du egentligen vill veta
  • Välj sökväg och källa – Inte bara google. Faktaböcker, skönlitteratur, andra nätsidor osv.
  • Formulera sökfrågor och utföra sökning – Här kommer fördjupade kunskaper om möjligheterna med google-sökningar väl till pass
  • Lämna fotspår – För att kunna göra ordentliga källhänvisningar behöver man se till att kunna hitta tillbaka till alla nätsidor man använder
  • Värdera källornas relevans och tillförlitlighet – Ställ rätt frågor till texten. Vem är det som säger det som sägs?
  • Utvinn, sortera och bearbeta information
  • Citera och referera text
  • Analysera och dra egna slutsatser
  • Redovisa källa

Allt det här är saker som Linda Spolén ser som viktiga undervisningsmoment. Hennes erfarenhet är att de första stegen ofta missas och att eleverna kommer till biblioteket för att söka på nätet utan att ha tänkt färdigt först.

Behovet av lärarledd undervisning blir ännu större i en 1:1-miljö, där varje elev har en egen dator att använda. Samuel Branting har erfarenhet av att jobba i en sådan miljö, och berättar att han tvingades vara betydligt mer aktiv, för att bryta igenom den ”bubbla” som eleverna sitter i när de jobbar helt självständigt med en personlig laptop.

– Enligt Unesco är det ett problem att elever i 1:1-miljöer släpps för fria, blir ensamma och lärandet minskar. Det kräver mycket mer av läraren, det kräver utarbetade metoder och att man är lite som en iller, säger han.

Han refererar till fler undersökningar som pekar på problem med 1:1, som svenska Håkan Fleischers ”En elev – en dator”. Men påpekar också att samhället ställer kravet att vi ska vara medie- och informationskunniga när vi lämnar skolan och går in i yrkeslivet.

– Samtidigt som forskare kommer fram till liknande saker som Fleischer, så kanske vi inte har något val. För att leva upp till kraven på skolan måste vi tillhandahålla om inte 1:1 så åtminstone god tillgång till datorer. Om lärare och skolbibliotekarier ingår i ett bra samarbete kring det här så tror jag att 1:1-systemet kan vända till att skapa goda demokrater. Men som det verkar idag är det inte riktigt så. Häri ligger vår utmaning.

Linda Spolén och Samuel Branting jobbar nu på utbildningsförvaltningen i Stockholms stad och uppmanar Stockholmsskolor som vill utveckla samarbetet mellan lärare och bibliotekarie att höra av sig.

Kommentera