Emma Leijnse om nya boken: ”Skolframgång har blivit en klassfråga”

Det är skilda världar som presenteras i den nya reportageboken ”I en annan klass”.
Journalisten Emma Leijnse följer två mellanstadieklasser på två olika skolor med vitt skilda socioekonomiska förutsättningar.
I femte klass ser barnen på ”den fina skolan” fram mot gymnasiet och högskolan, medan barnen på den andra skolan börjat tvivla på sin egen framtid.

Såväl enskilda som kommunala huvudmän har en skyldighet att anpassa skolan efter elevernas individuella förutsättningar så att de kan tillgodogöra sig utbildningen och nå kunskapsmålen. På så sätt ska skolan kompensera för såväl olika socioekonomisk bakgrund som för funktionsnedsättningar eller andra skillnader i elevernas utgångsläge.

Men skolan lever inte upp till bilden av den stora, likvärdiga utjämnaren och dörröppnaren. I stället vittnar statistiken år efter år om något helt annat.

Ett exempel är att elever med välutbildade föräldrar konsekvent lyckas bättre i skolan än elever vars föräldrar har en kortare skolgång bakom sig. Journalisten Emma Leijnses nya bok ”I en annan klass” är hennes försök att förstå vad som döljer sig bakom den statistiken. Hon har följt två mellanstadieklasser på två olika skolor; en skola där eleverna har lågutbildade föräldrar, och en där de har högutbildade föräldrar.

– Jag ville ta reda på vad de här skillnaderna resulterar i för barnen. Det överraskade mig hur många olika saker som påverkas av föräldras utbildningsnivå. Det var den enda siffran som jag utgick ifrån, men det får sådant genomslag. Det påverkar allt från vart man åker på semester och hur ofta eleverna tränar, till detaljer som hur ofta de borstar tänderna och vad de äter till frukost. Och allt sådant påverkar deras liv och deras skolgång. Det är kanske inte förvånande egentligen men det var slående när jag arbetade med boken, säger hon till Skolvärlden.

Hon påpekar att det inte bara är vad eleverna själva bär med sig hemifrån som skiljer klasserna åt. Det påverkar också vilken skola eleverna kommer till.

– Där eleverna med lågutbildade föräldrar går är också lärarna lägre utbildade, och där de högutbildade föräldrarnas barn går har lärarna högre utbildning. Det finns knappt någon politiker som inte säger ”vi ska ha de bästa lärarna i de skolor där de behövs mest” men det händer inte. Varför händer det inte?

– Vi vet att en framgångsfaktor för en skola är en ledning som är stabil och stannar kvar, och lärare som samarbetar. Det är svårt att uppnå i en miljö där rektorn byts ut vartannat år och lärarna slits ut och behöver vikarier, säger Emma Leijnse.

Hon har jobbat som reporter på Sydsvenskan sedan 1995 och är idag landets kanske mest profilerade skol- och utbildningsreporter, har sommarpratat i P1 och har tidigare skrivit reportageböckerna ”Godkänt? – en reportagebok om den svenska skolan” och den uppmärksammade ”Fördel kvinna – den tysta utbildningsrevolutionen”.

Titeln på den nya boken ”I en annan klass” anspelar både på att boken utforskar två olika skolklasser, och att eleverna i respektive skolklass kan sägas tillhöra varsin samhällsklass.

Är skolframgång en klassfråga idag?

– Tyvärr är det en större klassfråga idag än det var för 20–30 år sedan. All statistik visar det, och vi vet att skillnaderna har ökat både i samhället och inom skolan. Och i skolan ökar de snabbare eftersom vi utöver en ökande boendesegregation har en friskolemarknad som spär på skolsegregationen, säger hon.

”Det var så mycket hon var tvungen att hantera”

En gång om året under tre års tid har hon intervjuat eleverna. Hon har ställt samma frågor till alla och sedan jämfört klasserna snarare än eleverna. En skillnad som utkristalliserar sig är tilltron till den egna kapaciteten.

– I den ena skolan har de självförtroende och känner sig trygga med sin egen förmåga och med att tänka framåt. De har släktingar som gått vissa gymnasie- och högskolor och känner till namnen på dem. I den andra klassen är det inte alls på samma sätt. Där har man erfarenheter av att misslyckas, man har underkänt i ämnen, man vet att syskon och kompisar har det svårt. De säger saker som att ”fortsätter det så här blir det nog svårt för mig att klara skolan”. De går i femman och det har redan satt sig i huvudet på dem.

Börjar de eleverna vända sig bort från skolan?

– Ingen uttrycker det i intervjuerna. Men jag kan se att det är vissa där det nog inte kommer gå så bra. Det blir stökigt runt dem och de engagerar sig inte.

– En av lärarna sade en intressant sak. ”Det avgörande är inte de här eleverna som stökar, utan hur de andra eleverna reagerar på det”. I den ena klassen koncentrerar sig eleverna på sitt skolarbete och ingen triggas i gång om en elev stör. I den andra klassen är det fler som hakar på om en börjar. Den skillnaden är tydlig, säger Emma Leijnse.

Hur påverkar den skillnaden lärarna?

– De utför i grunden samma jobb men de behöver ha olika fokus. På den ena skolan tar det två minuter efter rasten innan det är tyst och läraren kan börja undervisa. På den andra såg jag kaotiska lektioner. Jag såg bra lektioner också, men med vissa lärare kunde det ta hur lång tid som helst att komma i gång med lektionen. Det går åt så mycket tid bara att få i gång arbetet. Det kan man ju inte kalla undervisning, och det är vad de är utbildade till. Så lärarna på den skolan får inte i samma grad ägna sig åt det de är utbildade till.

– Lärarna på den här utsatta skolan valde att jobba där, men många av dem blev uttröttade. Klassens mentor blev långtidssjukskriven under den tiden jag var där. Hon var inte olämplig eller dålig som lärare, det var bara så mycket hela tiden som hon var tvungen att hantera.

Emma Leijnse vet själv inte varifrån hennes stora intresse för skolan kommer, men hon är engagerad och blir upprörd över att missförhållanden tillåts fortsätta råda trots att beslutsfattarna är medvetna om problemen.

– Jag blir förbannad över de situationer då alla är överens om vad som behöver göras, men ändå görs det inte. Det är inte okej med sådana här skillnader, det är inte bra för samhället och det är inte bra för de här barnen. Om du frågar vilken politiker som helst så säger de att alla barn ska ha samma chans i skolan. Men när det gått åt fel håll i 20–30 år så är det fan dags för politikerna att leverera och inte bara prata. Och det hoppas jag att den här boken kan bidra till, säger hon.

”I en annan klass” ges ut av bokförlaget Natur & Kultur den 14 januari 2022.