Facken: Det här ska nya läraravtalet innehålla

På fredagen säger lärarfacken upp det hittills rådande avtalet HÖK18 och lämnar över sina yrkanden för ett nytt kollektivavtal till förhandlingsmotparten SKR. Efter årsskiftet ska ett nytt avtal för cirka 200 000 lärare, studie- och yrkesvägledare, förskollärare, fritidspedagoger och skolledare arbetas fram.

Skolvärlden har gjort en längre intervju med Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén om vad som gick rätt och fel med HÖK18, vilka lärdomar man dragit inför den kommande avtalsförhandlingen och vad man kan förvänta sig av ett nytt avtal.

Här listar vi de yrkanden som lärarfacken vill ska ligga till grund för ett nytt avtal, i fem delar, med korta kommentarer från Åsa Fahlén.

Nationellt ansvar och insatser i alla kommuner

• Avtalet måste säkra partsgemensamma insatser i varje kommun och på varje skola, med lokalt överenskomna åtgärder hos varje arbetsgivare inom ett år. Överenskommelserna ska samlas in och kvalitetssäkras av centrala parter.
• Avtalet måste slå fast att kompetensförsörjning också är en nationell angelägenhet, där parterna utöver ökade egna insatser också kräver ett större statligt ansvarstagande

– Även SKR måste se att HÖK18 inte har gett de effekter de skulle. Jag hoppas man tar sitt förnuft till fånga och att vi gemensamt ser till att det som skrivs i ett nytt avtal också utförs i praktiken. SKR måste också acceptera att vi inte bara är två parter i skolan, och varje kommun måste lyfta blicken och se behovet och nyttan av den statliga nivån i form av statsbidrag och ett nationellt professionsprogram, säger Åsa Fahlén.

Hållbar arbetsmiljö med balans och utvecklingsmöjlighet

• Avtalet måste stärka förutsättningarna för ett engagerat och närvarande ledarskap i alla skolformer
• Avtalet måste säkra kunskap om och arbete med systematisk arbetsmiljö (OSA) på varje arbetsplats/skola så att det skapas lokala lösningar på arbetsbelastningen med fokus på friskfaktorer för ett hållbart arbetsliv, istället för NPM och ineffektivt effektivitetstänkande som ofta tillåts prägla verksamheten.
• Avtalet måste säkerställa att arbetsuppgifterna balanseras i förhållande till varandra och den totala arbetstiden. Hänsyn ska tas till varje skolforms särart.
• Avtalet måste kräva att lokala parter tecknar avtal om hur bemanning/tjänstefördelning och övriga förutsättningar ska möta undervisningsuppdraget så att tillräcklig tid för planering, reflektion och utveckling kan definieras för varje lärare. Det lokala avtalet ska säkerställa att lärarens uppdrag fastställs vid läsårets början och därmed vilken undervisning läraren förväntas ansvara för under det kommande läsåret. Till varje undervisningstimme ska det finnas knuten för- och efterarbetstid. Motsvarande tydlighet avseende planeringstid ska åstadkommas för lärare i förskola och fritidshem liksom för skolledare, och studie- och yrkesvägledare.
• Avtalet måste säkra att när förutsättningar ändras ska i första hand nya prioriteringar fastställas i samtal mellan chef/medarbetare. I andra hand ska ersättning utgå – avseende såväl undervisning som övriga arbetsuppgifter.

– Man ska ha fast undervisningstid och tid till för- och efterarbete. Och går man ner i tid måste man också ta bort någon del. Det ska finnas en balans mellan uppdraget och förutsättningarna. En studie- och yrkesvägledare har ingen chans att vägleda 1 200 elever till exempel.

Vill ni förbinda kommunerna genom avtal att inte ägna sig åt new public management?

– Att skriva in NPM i ett yrkande är ett försök att få in vad det här effektivitetstänkandet leder till. Det är ju inte så att bara för att jag undervisar på ett visst sätt så kan jag plötsligt ha 50 elever i en klass. Man behöver komma ifrån det och istället titta mer på vad det är som ger kvalitet i skolan, vad som ger lärare och vägledare förutsättningar att göra sitt jobb, säger Åsa Fahlén.

Löneuppvärdering för attraktivitet och konkurrenskraft

• Avtalet måste säkra fortsatt uppvärdering av lärares och skolledares löner, hos samtliga arbetsgivare. Nationella initiativ krävs, där varje arbetsgivare åläggs att skapa en lönestruktur som säkerställer att erfarna och kompetenta lärare erhåller sådana löner och en löneutveckling under hela yrkeslivet att de väljer att stanna kvar i yrket, samt att lönesättningen baseras på såväl formella meriter som på yrkesskicklighet.
• Avtalet måste ge varje lärare och skolledare ett tydligt ekonomiskt erkännande som kompensation för insatser under Corona-pandemin
• Avtalet måste säkerställa att lokala parter gemensamt genomför en analys av lönestrukturen inför varje löneöversyn och att en uppföljning sker efter genomförd löneöversyn i syfte att säkerställa att de åtgärder som löneavtalet anger blir genomförda
• Avtalet måste stärka löneprocessen genom lokala överenskommelser där sambandet mellan å ena sidan arbetets innehåll och utförande och å andra sidan lönesättningen är i fokus. Syftet är att förankra löneprocessen i verksamheten – i varje skolform och på varje arbetsplats.
• Avtalet måste uppdra till centrala parter att följa upp att sådana överenskommelser ingås och vårdas.

– LR vill ha ett livslöneperspektiv där både erfarenhet och yrkesskicklighet premieras. Dessutom har andra yrkesgrupper erhållit corona-ersättningar. Vi vill prata med SKR om hur vi kan få erkännande och betalning för att vi har tagit ett ansvar under pandemin, säger Åsa Fahlén.

Görs inte gemensamma analyser av lönestrukturen idag?

– På för många ställen görs det ensidigt av arbetsgivaren. Vi ser att där man har gjort en gemensam analys är lärarna mer nöjda med strukturen. Det är ett exempel på att HÖK18 kan fungera i de fall där kommunerna faktiskt följer avtalet.

Borde det finnas konsekvenser för de huvudmän som inte gör det?

– Vi vill ju att det ska tecknas lokala avtal och bryter man mot dem så finns det ju sanktioner. Här visar vi vad vi vill trycka på, nästa steg är att se vad motparten går in med.

Kompetensutveckling som stärker professionen och verksamhetens utveckling

Yrkanden:

• Avtalet måste ta ett samlat grepp om kompetensutvecklingens kvalitet och relevans i alla skolformer och alla skolor, för ett långt, utvecklande och hållbart lärarliv
• Avtalet måste säkra ett nationellt gemensamt ansvarstagande för villkor och förutsättningar i det nationella professionsprogrammet
• Avtalet måste säkra att det finns en plan för kompetensutvecklingen på varje skola och för varje individ, där behov definieras, åtgärder fastslås, medel och tid avsättas och en konkret plan beskriver hur genomförandet ska ske.

– Vi får inte ut det som slås fast i HÖK18 varken i kvalitet eller i antal timmar, särskilt ämnesdelen är eftersatt enligt våra medlemmar. Det här ingår också i Björn Åstrands förslag till professionsprogram och vi hoppas att det ska bidra till att styra upp det hela, säger Åsa Fahlén.

Allmänna bestämmelser

• Avtalet måste säkerställa att arbetsgivares nyttjande av disciplinpåföljd begränsas. Istället ska ett förebyggande riskanalysarbete användas i syfte att säkerställa att skolan har en arbetsmiljö som präglas av trygghet, lugn och studiero. Ett kontinuerligt arbete med att rusta lärare för att kunna agera professionellt även i pressade situationer ska bedrivas.

– Arbetsgivare tar till disciplinpåföljden varning alldeles för lättvindigt när en elev upplever att en lärare agerat felaktigt. Att få en varning är en allvarlig sak och det riskerar att leda till att lärare inte ingriper där man ska, säger Åsa Fahlén.

Det första mötet mellan parterna väntas bli av i januari 2021.

Läs hela intervjun med Åsa Fahlén här.