Filosofilärarnas brev till Skolverket: ”Det finns ingen ursäkt”

Ämnesplanen för filosofi är i akut behov av revidering. För närvarande är innehållet alltför omfattande och det ställs alldeles för höga betygskrav. Beskrivningarna av filosofiämnet i ämnesplanen är dessutom allmänt luddiga och svårtolkade. Som lärare får man antingen skapa en alternativ version av kursen som är möjlig att genomföra i praktiken eller helt enkelt acceptera att flertalet av eleverna inte kommer att klara kursen. Risken är dessutom att filosofikurserna kommer att se väldigt olika ut på skolor runt om i Sverige.

Den största faran är att svårighetsgraden för kurserna och kraven kan komma att variera kraftigt vilket är ett allvarligt hot mot likvärdigheten och elevernas rättssäkerhet.

Förväntningarna för vad eleverna skall lära sig i Filosofi 1 och 2 är alldeles för höga. På relativt kort tid förväntas eleverna lära sig saker som metafysik, språkfilosofi, kunskapsteori, vetenskapsteori, värdefilosofi, normativ etik, samhällsfilosofi samt nutida filosofiska riktningar. Vid sidan av detta skall eleverna även hinna ”få stifta bekantskap med den betydelse filosofi har haft för den kulturella, politiska och vetenskapliga utvecklingen”. Eleverna skall även få tid att: ”arbeta med filosofiska frågor och teorier från olika tider och traditioner vilka förmedlas via olika medier”. Ett minst sagt ambitiöst upplägg kan man tyck för såpass svåra och korta kurser som Filosofi 1 och 2. Man får dessutom också betänka att filosofi är ett helt nytt ämne för elever på gymnasiet. De allra flesta gymnasieelever vet varken vad filosofi är eller vad en filosof sysslar med.

Vidare så lämnar formuleringarna som används i kursplanen en hel del att önska. I det centrala innehållet för Filosofi 1 står det till exempel att kursen skall behandla ”nutida filosofiska riktningar”. Vad menas egentligen med detta? I det centrala innehållet preciseras detta enligt följande: ”Olika filosofiska förhållningssätt som präglar den aktuella diskussionen om existentiella frågor, etiken, samhället, språket, vetenskapen och verkligheten. Filosofiska aspekter på genusfrågor och frågor om hållbar utveckling.” Med andra ord filosofiska frågor inom samtliga områden. Men den aktuella diskussionen av dessa frågor är minst sagt omfattande och drivs idag av filosofer som de flesta gymnasielärare i filosofi antagligen inte ens har hört talas om.

Eller kan det vara så att uttrycket ”nutida filosofiska riktningar” skall förstås på ett annat sätt? Skall man kanske tolka det som att det rör sig om filosofiska idéer som har dykt upp under efterkrigstiden? T.ex. Wittgensteins teori om språkspel, Kuhns teori om vetenskapliga paradigm eller Rawls teori om rättvisa? Man kan i så fall fråga sig i vilken utsträckning det rör sig om ”nutida filosofiska riktningar”. Otydligheter av detta slag är farliga då kursen kan komma att gestalta sig på väldigt olika sätt på skolor runtom i Sverige. Man kan också ifrågasätta varför det överhuvudtaget skall vara nödvändigt att studera ”nutida filosofiska riktningar” inom ramen för Filosofi 1 med tanke på det är första gången som eleverna läser filosofi under sin skolgång.

Kunskapskraven för Filosofi 1 och 2 är dessutom på tok för högt ställda. Till exempel beskrivs det hur eleven för betyget E: ”redogör översiktligt för och diskuterar översiktligt och med enkla argument några frågor och teorier som gäller existens, kunskap, vetenskap, värdefilosofi, samhällsfilosofi, språkfilosofi och nutida filosofiska riktningar.” Notera att det inte är fråga om ett urval, dvs att det räcker om eleven behärskar ett av alla dessa områden. Vad som förväntas för betyget E är istället att eleven skall kunna diskutera och argumentera i frågor som gäller samtliga dessa områden!

Som om inte detta vore nog så krävs det även för E i filosofi att eleven: identifierar med viss säkerhet filosofiska frågor samt gör enkla analyser av några frågor och teorier som gäller existens, kunskap, vetenskap, värdefilosofi, samhällsfilosofi, språkfilosofi och nutida filosofiska riktningar. Elevens analyser leder fram till enkla förklaringar av dessa filosofiska frågor och teorier där några relevanta filosofiska begrepp används med viss säkerhet. Eleven tar ställning till filosofiska frågor och teorier genom att dra enkla slutsatser och värdera frågorna och teorierna med enkla omdömen.”

Det finns ingen ursäkt för att hålla fast vid denna ogenomtänkta och orealistiska skrivelse. Skolverket bör omgående tillsätta en expertgrupp för att revidera ämnesplanen för filosofi på gymnasiet.
Marco Tiozzo, universitetslektor och lärare i filosofi
Marcus Swenson, förstelärare och lärare i filosofi

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.