Ingvar Nilsson pris

Ingvar Nilsson, lärare i latin, grekiska, engelska vid Vasaskolan i Gävle Vasaskolan, har tilldelats Kungliga Vitterhetsakademiens pris ”för en berömvärd lärargärning inom skolväsendet”.

| Foto: Shutterstock och privat
Lärarpris

För Ingvars elever är latin inte rena rama grekiskan

Får utmärkelsen för sin entusiasm och kreativitet: ”Undervisning måste vara lite aptitligt också”.

Årets pristagare

Ingvar Nilsson, Vasaskolan, Gävle

  • Ingvar Nilsson är en kreativ och entusiastisk lärare i latin, grekiska, engelska och människans språk, som uppskattas av sina elever inte minst för sin bildning. Dessutom bidrar han till att befrämja kunskaper i latin och grekiska genom kurser för vuxna inom ramen för studiecirklar.

Kerstin Ekholm, Fyrisskolan, Uppsala

  • Kerstin Ekholm, lärare i filosofi och psykologi, är en sann förvaltare av de gedigna ämneskunskapernas värde och betydelse för ungdomar nu och i deras framtid. Hon är en nyfiken förnyare som alltid och mångsidigt har sina elevers väl och ve i sikte.

Thérèse Halvarson Britton, Globala gymnasiet i Stockholm

  • Thérèse Halvarson Britton, lärare i svenska och religionskunskap, förenar ett stort och framsynt engagemang för religionskunskapsämnet i pedagogiskt utvecklingsarbete och kompetensutveckling för lärare med forskning och pedagogisk publicering i ämnet.

Pris för berömvärd lärargärning inom skolväsendet delas ut till upp till tre lärare inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnena. Priset har delats ut sedan 1995 och syftet är att markera dessa lärares viktiga roll. Priset ska ses som ett erkännande och en uppmuntran, inte bara för pristagaren utan för alla lärare inom skolväsendet. Utdelas varje år, prissumma 50 000 kr var till pristagarna och 20 000 kr till skolbibliotek för inköp.

Ingvar Nilsson, gymnasielärare i latin, grekiska och engelska i Gävle, är en av årets tre mottagare av Kungliga Vitterhetsakademins pris. Han får utmärkelsen för sin entusiasm och kreativitet.
– Jag blev väldigt överraskad och naturligtvis jätteglad. Det är en enorm hedersbetygelse, säger han.

Det är drygt 30 år sedan Ingvar Nilsson examinerades. Han är lärare sedan 1989 och började undervisa på Vasaskolan, där han fortfarande arbetar, 2003. Nu har han tilldelats Kungliga Vitterhetsakademiens pris ”för en berömvärd lärargärning inom skolväsendet”. Prissumman uppgår till 50 000 kronor och dessutom tilldelas skolans bibliotek 20 000 kronor. I motiveringen noteras hur uppskattad han är av sina av sina elever, inte minst för sin bildning.

Ingvar Nilsson säger att han i sitt huvudämne, latin, har som grundläggande mål att eleverna ska klara av att sig igenom en okänd antik text.

– Naturligtvis har vi glosor som i alla språk men ämnet är ganska grammatiktungt så man får försöka presentera ett grammatiksjok på ett någorlunda lättfattligt och trevligt sätt. Du kan inte undervisa som 1989 då du bara gick igenom grammatiken, utan det måste vara lite aptitligt också.

– Jag har märkt att man lär sig mycket genom muntliga övningar också, vilket är ganska ovanligt i klassiska språk. Men som stöd för förståelse har vi olika grammatiska strukturer som eleverna får använda själva i produktion, både skriftligt och muntligt. Det har tillfört en hel del och det är första läsåret jag kör med latin muntligen, efter ett tips från en forskare (Daniel Pettersson) i Stockholm.

Att tala latin anses svårt, inte minst för att det ska bli grammatiskt korrekt.

– Ska du öppna munnen och säga en mening så är det fyra grammatiska grejer att hålla reda på. Huvuddelen av ämnet ligger på textläsning. Det gäller att hitta bra och trevliga texter som dessutom täcker det kulturella, historiska och religiösa. Eleverna ska få en bild av hur det var att leva under antikens Rom. En stor del av kursen omfattar just det.

Han framhåller att Aten omtalas som demokratins grundare men att Rom grundade republiken, vilket ofta tenderar att glömmas bort.

– Rom har haft en enorm betydelse för det västerländska samhället.

I motiveringen till Kungliga Vitterhetskademiens pris nämns bland annat Ingvar Nilssons kreativitet och bildning. Han säger själv att ”jag vet inte om jag är så kreativ men det gäller att presentera varierade lektioner”. En ambition är att varje lektionstillfälle innehåller någon form av överraskning.

– Det finns många elever som finner trygghet i att varje lektion är sig lik men mina elever är så pass drivna att de gärna vill ha variation.

Skulle du säga att du har entusiastiska elever?

– Ja i latin och grekiska är de väldigt entusiastiska. Man märker att de känner lite av magin när de läser texter som är över 2000 år gamla och att de sitter där i lilla Gävle och förstår vad den där snubben skrev för 2500 år sedan, hur historien talar till en.

Vad är roligast med jobbet?

– Att få möta nyfikna unga, flexibla, hjärnor och att se glimten i ögat när de förstår en svår sak och ser ett sammanhang. Den där aha-upplevelsen som man ganska ofta får i både latin och grekiskan, den lever man länge på som lärare. Då har du nått fram.

”Vissa är jätteduktiga medan några knappt förstår vad du säger.”

– Sedan har jag engelska också och det är någonting helt annat. Där råder andra premisser och då handlar det om att skapa en glädje i ett ämne som är invant. Där får eleverna ofta använda sina kunskaper i stället för att lära sig någonting nytt.

Är svenska elever bra på engelska i dag?

– Ja, det får jag säga. Väldigt duktiga muntligt och förhållandevis duktiga skriftligt. De läser och förstår mycket mer än jag själv gjorde i motsvarande ålder. Där har utvecklingen gått framåt, delvis tack vare sociala medier. I dag talar ungdomar mer obehindrat än vad vi gjorde. Men det de saknar, som vi hade, är gedigna grammatikkunskaper. Det där är en avvägning som lärare. Vad ska man lägga tryck på? Jag försöker göra det på båda och menar att grammatik är grunden i all språkinlärning.

Dagens skola skiljer sig också åt på en annan punkt. Ingvar Nilsson säger att det är en stor utmaning för honom att undervisa heterogena klasser med upp till 32 elever.

– Vissa är jätteduktiga medan några knappt förstår vad du säger. Där får man individualisera så gott det går. Det är lätt hänt att lägga sig på en mellannivå, vilket kan vara en fara. Men samtidigt ser jag då vilka behov som finns bland svagare elever. Hur kan jag stötta de så att de når upp till en någorlunda basal nivå?

En annan utmaning är att samtidigt entusiasmera de elever som befinner sig på en högre kunskapsnivå.

– De får inte bli uttråkade och tappa motivation. Vi tenderar att glömma den gruppen. Jag tycker det är väldigt viktigt att de utmanas och får extrauppgifter som är lite knivigare.

Till sist: Vad ska du göra med prissumman?

– Haha, det finns alltid hål. Det är välkommet med lite pengar. En stor del går till att rusta upp sommarstugan på Österlen.

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm