Torbjörn Ott

Forskaren och gymnasieläraren Torbjörn Ott är tveksam till att införa mobilförbud i skolan. ”Det är en sak att införa en regel, en annan att tillämpa den”, säger han.

| Foto: Jarl Silander och Shutterstock
Mobilförbud

Forskaren negativ till mobilförbud i skolan: ”Pröva en annan metod”

Från höstterminen 2022 kan mobiltelefoner vara förbjudna i klassrummen.
Forskaren Torbjörn Ott anser att ett förbud är fel väg att gå.
– Det har pratats om mobilförbud sedan slutet av 1990-talet, man kanske bör pröva en annan metod i stället, säger han.

I veckan går utbildningsdepartementets förslag om att mobiltelefoner ska förbjudas i klassrum på gymnasiet, och omhändertas hela dagen i grundskolan, ut på remiss.

Förslaget utgör en del i januariavtalet mellan regeringen, Liberalerna och Centerpartiet och har därmed stöd i Sveriges riksdag. Planen var att lagstiftningen skulle träda i kraft från 1 januari 2021 men på grund av bland annat coronapandemin har arbetet försenats.

– I de delar som kräver lagändringar är det viktigt att det kommer förslag till riksdagen direkt efter sommaren. Då hinner vi fatta alla beslut under hösten så att det här kan träda i kraft efter årsskiftet, säger Liberalernas skolpolitiske talesperson Roger Haddad.

Han framhåller bristerna i studiero inom den svenska skolan, och att arbetet mot det, enligt Skolinspektionen, måste intensifieras. Roger Haddad menar att det går åt allt för mycket lektionstid åt att upprätthålla ordningen i klassrummen, och att förslaget som är på väg fram förtydligar skollagen så att det inte ska uppstå frågetecken kring vilka befogenheter lärare har i skolan.

– Det finns redan i dag möjligheter att omhänderta störande föremål. Ser man till andelen störande föremål som samlas in ligger mobiltelefoner högt på listan. I situationer där eleven inte ger med sig och accepterar lärarens åtgärd har det uppstått juridiska frågetecken. Därför är det bra om skollagen förtydligas kring när man kan ingripa, sedan finns självklart situationer där elever kan få använda teknisk utrustning i klassrummen.

Roger Haddad (L).

I det liggande förslaget finns en skrivning som säger att om det finns särskilda skäl ska en lärare eller rektor få besluta om undantag från mobilförbudet för enskilda elever.

– Ja, om en lärare som del av undervisningen exempelvis vill använda mobiltelefoner, eller om den fungerar som ett hjälpmedel för en elev. Men jag menar att det är någonting helt annat än åtgärder mot bristande studiero eller störande av ordning. Där måste regelverket skärpas, det har varit otydligt och funnits luckor i lagen.

Vad säger du till de forskare som menar att mobiltelefonanvändning är en stor del av den digitala världen och lärandet. Att det finns andra vägar att gå för att komma åt problemet?

– Man måste skilja på vad som är undervisning under ledning av pedagoger och lärare. Vilka böcker, datorer och andra tekniska hjälpmedel som används är på lärarnas villkor och därmed sanktionerat. Den nationella planen för studiero och trygghet måste kunna hantera situationer om elever bryter mot regler och stör undervisningen. Om något finns studier och forskning som visar att förekomsten av mobiltelefoner som man exempelvis spelar på har en negativ inverkan på inlärning och fokus på lärarens genomgång.

Torbjörn Ott är doktor i tillämpad IT med inriktning mot utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet. Han är också gymnasielärare i historia och svenska. Torbjörn Ott studerar hur man ser på mobiltelefonerna som ett verktyg för lärande i skolan.

– Jag har inte läst hela förslaget än, enbart ett referat. Det är en sak att införa en regel, en annan att tillämpa den. Man bortser i stort från mobiltelefonens roll i våra liv och som verktyg för lärande. I stället är den något som stör. Nyamko Sabuni (L) sade att det finns forskning som pekar på att mobiltelefoner kan störa inlärning även om de ligger i fickan. Men det finns annan forskning också, så det där var lite cherrypicking.

Torbjörn Ott noterar att det bland forskare råder enighet om att mobiltelefoner kan vara störande, men att det också finns forskning som pekar på många användningsområden.

– Mobiltelefoner används av många elever som ett hjälpmedel i lärandet. Det finns en svensk studie som visar att skolor som infört mobilförbud inte förbättrat resultaten.

Han befarar att elever som verkligen behöver mobiltelefon riskerar att berövas den möjligheten.

– Att lära sig metoder för att lära sig är en del i EU:s nyckelkompetenser. Mobiltelefonen är vår vanligaste digitala teknik i samhället och genom förbud riskerar skolan att missa en möjlighet att ge eleverna en god studieteknik med digitala verktyg. Jag vill få in det perspektivet i det här.

Hur används mobiltelefoner i skolan?

– Som ett kompensatoriskt verktyg bland barn med speciella behov, för att exempelvis räkna med och för att organisera sina studier. Många skolor och läroplattformar har appar till telefonerna. På många sätt är mobiltelefonen en del av infrastrukturen för lärande.

– Det har pratats om mobilförbud sedan slutet av 1990-talet och vi sitter fortfarande med det här som en del anser är ett problem, trots åtgärder som vidtagits. Man kanske bör pröva en annan metod i stället och inkludera mobiltelefoner som ett kompletterande verktyg till andra digitala verktyg, exempelvis datorer. Ett förbud är fel väg att gå, på sikt löser man nog inga problem. Jag tror i stället att vi måste arbeta med att lära eleverna att hantera tekniken.

Men blir det inte svårt att hitta en balans mellan förbud och tillåtelse?

– Jobba med att lära eleverna digital etik. Vilka är rätt val att göra i olika sammanhang? Det gäller inte bara mobiltelefoner. Med förbud riskerar man att stänga en möjlighet till att ta ett grepp om problematiken. Det blir exempelvis svårt att arbeta mot nätmobbning om man inte har verktygen på plats. Jag tror inte att man löser problemen, de kommer att finnas kvar utanför skolan.

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm