Annika Hindemith matematik

Annika Hindemith är matematiklärare sedan 20 år tillbaka och ingår i ett praktiknära forskningsprojekt mellan skola och akademi för att ta fram nya pedagogiska rutiner som ska minska andelen underkända betyg i matematik.

Matematik

Forskning i praktiken ska bota matterädslan

Matterädsla
  • Av 32 intervjuade elever i Ingemar Karlssons avhandling ”Elever i matematiksvårigheter: Lärare och elever om låga prestationer i matematik” led 1 av 4 av en stark rädsla för matematik.
  • 3 av 5 hade en uttalad matematikrädsla, medan cirka 80 procent omfattas av en mer tillfällig matterädsla.
  • De svenska siffrorna var även jämförelsebara med de i liknande större avhandlingar från USA och Storbritannien.

ULF-avtal:

Enligt skollagen ska utbildningen ”vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” (5 §), men sker i dag i för liten utsträckning. Det finns också ett upplevt glapp mellan teori och praktik som gör att utbildningsvetenskaplig forskning inte alltid kan tillämpas i skolans verksamhet. Av den anledningen startades ULF-avtal, en nationell försöksverksamhet som genomförs på uppdrag av regeringen som ska utveckla och pröva hållbara samverkansmodeller mellan akademi och skola gällande forskning, skolverksamhet och lärarutbildning.

  • Källa: Ulfavtal.se

Lärare och forskare samarbetar för att motverka rädsla och oro över matematik – och samtidigt få upp betygen.
– Lärare kan använda mer alternativa undervisningsmetoder, uppmuntra diskussioner och samtal och förklara att det inte finns något som är rätt eller fel svar, säger forskaren Ingemar Karlsson.

Matterädsla, eller math anxiety som fenomenet ofta benämns i forskarkretsar, är en känsla av oro och ångest av olika intensitet som kan drabba elever när de utsätts för press i matematiken. Det knyter sig i magen när de inte förstår och det är samma system som triggas i gång i hjärnan som vid panik eller spindelfobi, man blir blockerad. Annika Hindemith har under sina 20 år som matematiklärare många gånger sett det på nära håll.

– Man kan lugnt säga att det har varit elever som verkligen är rädda för matte och tycker det är jobbigt, säger hon.

Ofta handlar låsningen om att infria förväntningar hemifrån och en gammal tilltro till att man måste vara bra på matte. Inte sällan hör hon också elever som säger ”mina föräldrar har också svårt för matte, jag kommer inte att klara det här”. Men någon sådan koppling finns inte säger hon och får även medhåll från forskarhåll.

– Det finns inget påvisbart samband, men om föräldrar säger att ”bry dig inte om matte, jag är också dålig på det” kommer eleven att leva upp till det, säger Ingemar Karlsson, doktor i utbildningsvetenskap med inriktningen matematikdidaktik på Lunds universitet.

Ingemar Karlsson, doktor i utbildningsvetenskap med inriktningen matematikdidaktik på Lunds universitet.

Tillsammans med Annika Hindemith ingår han i ett praktiknära forskningsprojekt mellan skola och akademi med syfte att tillsammans kunna ta fram nya pedagogiska rutiner som ska minska andelen underkända betyg i matematik i Staffanstorps kommun i Skåne.

Samverkansprojektet ingår i den nationella försöksverksamheten ULF-avtal (utveckling, lärande, forskning) som på uppdrag av regeringen ska försöka sluta det gap mellan teori och praktik som ofta gör det svårt för lärarna att docka ihop forskningen med sin egen praktiska verklighet.

– Målet är att minska andelen F för de som går ur nian. Siffran ligger redan lågt i Staffanstorp som med sina åtta procent ligger 2–3 procentenheter lägre än riksgenomsnittet, men vi vill ner ännu lägre och siktar på att åtminstone sänka den med ett par, tre procentenheter, säger Ingemar Karlsson.

Han menar att många av de här eleverna aldrig har fått chansen att lyckas och att många av dem upplever det som att det bara finns ett rätt svar i matematiken och att man inte får säga fel. Traditionell undervisning stimulerar inte heller alltid eleverna.

– Framgång föder framgång, de här eleverna har aldrig lyckats och det måste man se till att de gör. Det låter banalt men det handlar om självkänsla, lärarens uppgift är att lära känna eleverna och varför de känner som de gör, säger Ingemar Karlsson.

Först och främst gäller det att anpassa undervisningen till elevens kunskapsnivå och inte vilken årskurs den går i, annars blir gapet bara större. Och det är ett sätt att arbeta som Annika Hindemith känner igen sig i.

– Jag jobbar jättemycket med att hitta eleverna där de är. När jag får nya elever får de skriva till mig hur de upplevt matten tidigare. Sedan tar det ett tag innan jag lär känna dem, men allt eftersom hittar jag ett sätt att arbeta med dem. En del behöver utmaningar på högre nivåer medan en del behöver enklare uppgifter och anpassade prov för att hitta tilltron på sig själva, säger hon.

Det handlar också om att avdramatisera ämnet, att det är okej att göra fel. En nog så viktig sak är också att välkomna elevernas frågor, förklarar Ingemar Karlsson, eftersom det skapar en tillåtande stämning där alla vågar vara med.

– Lärare skulle kunna använda mer alternativa undervisningsmetoder, uppmuntra diskussioner och samtal och förklara att det inte finns något som är rätt eller fel svar. Kanske kan man också låta eleverna sitta tillsammans mer i grupp i undervisningen, säger han.

Efter några år som lärare insåg Annika Hindemith att hon aldrig skulle räcka till om hon gick runt och hjälpte eleverna en och en. Lösningen blev just elevgrupper där de får prata matematik och hitta lösningarna tillsammans under lektionerna. Ett arbete som utvecklats ännu mer efter skolans medverkan i mattelyftet för några år sedan.

– Vi arbetar mycket med problemlösning där alla måste börja bena igenom problemet själva i 5–10 minuter innan man sätter sig i en grupp. Sedan tittar de på varandras lösningar och diskuterar för att enas om en lösning och då upptäcker de ofta att det kan finnas flera olika sätt att lösa samma problem, vilket synliggör att det finns olika metoder, säger hon.

”Man ska inte låsa sig vid läromedel”

Samtidigt poängterar Ingemar Karlsson att det också är viktigt med traditionell nötning, men att det måste göras på rätt sätt.

– TIMSS-analysen visade att svenska elever tränar väldigt lite på matte utanför skolan. Men allt vi ska bli bra på behöver vi träna på. Det handlar dock absolut inte om att sätta sig hemma med nya uppgifter, utan om gamla som skapar rutin, en kort intensiv repetition på det du redan kan. Det gör underverk, säger Ingemar Karlsson.

Han menar annars att lärare tenderar att vara lite för beroende av läroboken och förordar en mer muntlig lärmetod, vilket också ligger mer i linje med läroplanens intention. Men att frigöra sig från den har visat sig inte vara helt lätt.

– Man ska inte låsa sig vid läromedel och vi valde i ett test att skippa läroboken, men det visade sig finnas en efterfrågan både från elever och föräldrar så vi gick tillbaka, även om vi också fortsättningsvis försöker gå mer utanför ramarna, säger Annika Hindemith.

Forskningssamarbetet har också synliggjort hur skolorna i kommunen jobbar på ett mer övergripande plan vilket har visat var kraften ska läggas in.

– Överlämningarna mellan stadierna kan bli bättre och så behöver vi börja tidigare, redan i sjuan, med fler insatser för de som har bekymmer. Vi måste arbeta på att få en trygghetsskapande skola och nå eleverna som har det svårt med matte så tidigt som möjligt, säger Annika Hindemith.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm