jan_bjorklund
Foto: Mikael Lundgren

Förslag för minskad läraradministration

Regeringen slår fast tidigare avisering om att avskaffa individuella utvecklingsplaner för årskurs 6-9 och minska antalet i årskurs 1-5. Dessutom ska skolmyndigheternas råd och krav på skolors dokumentation ses över.

Utbildningsminister Jan Björklund har flera gånger talat om att regeringen avser att minska kraven på lärarnas dokumentation och administration. 

Ett moment som många lärare lägger mycket tid på är individuella utvecklingsplaner, IUP, som infördes år 2006 och sedan 2008 även ska innehålla skriftliga omdömen. Nu lägger alltså regeringen ett förslag om att avskaffa dessa i alla årskurser där eleverna får betyg och man halverar kravet på IUP i årskurs 1-5 till ett per läsår, något man aviserade för två månader sedan. Om förslaget går igenom i riksdagen börjar det tillämpas under höstterminen.

– Utvärderingar visar att lärare ägnar alltför för lite tid till att förbereda sin undervisning och lägga kraft på den och alltför mycket tid på administrativa bördor, till exempel bedömning, utvärdering och skriftlig dokumentation. Min bedömning är att det här är en ganska kraftig förändring av verkligheten för lärarkåren, säger Jan Björklund under sin presentation av förslaget.

Lärarna ska fortsätta att genomföra utvecklingssamtal varje termin i samtliga årskurser, men här ska kraven på dessa förtydligas. Regeringen föreslår även att Skolverket ska revidera sina allmänna råd om utvecklingssamtal och göra en förenklad mall för individuella utvecklingsplaner, som ska vara frivillig att använda på skolorna.

– När jag har rest runt i landet har jag sett att de här dokumenten utformas på väldigt olika sätt. En del har varit på långt mer än 20 sidor, där man räknar upp alla delmål i läroplanen och bedömer dem. För mig förefaller det otroligt överarbetat. Jag har sett framför mig att det ska handla om max en A4-sida, säger Jan Björklund.

I fjol gav regeringen även Thomas Persson, utbildningsdirektör i Stockholm stad, i uppdrag att utreda hur man kan minska lärarnas arbetsbörda.

– Den utredningen går vidare och tittar på fler saker. En del är de skriftliga åtgärdsprogrammen, som också har vuxit i omfattning. Även om det är en specialpedagog som skriver dem så måste lärare ta fram underlaget och det arbetet har blivit mer omfattande. Omfattningen står inte alltid i rimlig proportion till de stödinsatser som behövs, säger Jan Björklund.

Andra saker som den utredningen ska titta närmare på är den lokala pedagogiska planeringen, LPP, som tillkom på 1990-talet och inte är lagstadgad.

– Ovanpå det finns en lång rad krav på våra myndigheter, som innebär mycket onödig byråkrati som inte alltid främjar undervisningens kvalitet, säger Jan Björklund.

Han ger som exempel att Skolinspektionen inför sina inspektioner begär in omfattande dokument, som skolorna inte har skyldighet att upprätta annars, men då tvingas göra.

 Thomas Persson ska presentera ett slutbetänkande om läraradministrationen senare i höst.

 

Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner välkomnar den minskade administrationen, men vill ha en justering.

 

– Vi tycker dock att det utrymme som regeringen nu lämnar med en lokal flexibilitet ska strykas. Annars riskerar vissa lärare att ändå tvingas fortsätta ägna sig åt alltför mycket administration istället för att arbeta med elevernas undervisning. Nu måste vi freda undervisningen och undervisningsrelaterade arbetsuppgifter, säger hon.


Kommentera