Fortsatt nedåt för läsning och matematik

Resultat från två internationella mätningar visar att svenska elevers kunskap i matematik och läsning fortsätter att sjunka, men det har vänt för NO-prestationerna.

På tisdagen presenterade Skolverket svenska elevers resultat i de två tunga internationella kunskapsmätningarna TIMSS och PIRLS.

– Vi ser en fortsatt negativ resultatutveckling och ett fortsatt bekymmersamt läge när det gäller kunskapsutvecklingen, men en förbättring när det gäller elevernas resultat i naturvetenskap i årskurs fyra. Vi ser också att elevernas försämring har avstannat när det gäller naturvetenskap i årskurs åtta. Så en mörk bild med ljusglimtar blir det sammanfattande intrycket, säger generaldirektör Anna Ekström under Skolverkets presskonferens.

PIRLS 2011 visar att svenska fjärdeklassare fortfarande läser bra jämfört med övriga 49 EU/OECD-länder i mätningen, men deras läsförmåga fortsätter att försämras precis som i mätningarna för fem respektive tio år sedan. Sverige ett av ett fåtal länder som brottas med en nedåtgående trend under så lång tid.

Flickorna i fjärdeklass läser fortfarande läser bättre än pojkar, enligt PIRLS, men flickornas resultat sjunker mest. Det är även färre elever som presterar på de bästa nivåerna. Framför allt är det läsförståelsen av faktatexter, som har minskat, medan förståelsen av skönlitterära texter är densamma.

TIMSS mäter kunskaperna i matematik och naturvetenskap i årskurs 4 respektive årskurs 8. I senaste mätningen från 2011 ligger svenska elevers kunskaper i matematik fortfarande under genomsnittet för de deltagande EU/OECD-länderna. För årskurs 4 ligger mattekunskaperna på samma nivå som förra mätningen 2007, medan matteresultatet fortsätter att sjunka för svenska elever i årskurs 8. Sverige är även här ett av några få länder som haft fallande resultat under hela 2000-talet.

Det ser bättre ut för svenska fjärdeklassares NO-kunskaper för här har den nedåtgående kurvan vänt. Fyrorna presterar bättre än genomsnittet och deras resultat har stärkts sedan 2007, men åttondeklassarna befinner sig fortfarande under genomsnittet och deras kunskaper har sjunkit.

Eftersom samma elever deltagit i TIMSS 2007 som fjärdeklassare och 2011 som åttondeklassare har Skolverket kunnat göra en jämförelse av svenska elevers kunskapsutveckling.

– De svenska eleverna lär sig förstås mer matte och naturvetenskap mellan fyran och åttan, men i andra länder lär de sig ännu mer. Det tycker vi är en intressant iakttagelse som ger oss en god grund för att gå vidare och ta reda på vad andra länder gör och vad Sverige gör sämre, säger Anna Ekström.

Det framgår också tydligt i mätningarna att elever med välutbildade föräldrar presterar bättre i alla tre ämnena än elever som har föräldrar med sämre utbildning.

Sverige har deltagit i PIRLS två gånger tidigare – 2001 och 2006. I PIRLS 2011 deltog 4700 svenska elever. Över 10 000 svenska elever var med i senaste TIMSS. Här har Sverige deltagit 1995, 2003 och 2007.

Kommentera