Fortsatt strid om friskolors skolpeng och kösystem

Runt 120 remissinstanser har ombetts att lämna synpunkter på den statliga utredningen där Björn Åstrand mejslat fram förslagen som ska motverka skolsegregation och främja en likvärdig skola över hela landet.

Synpunkterna skulle lämnas in senast den 30 november och är långt ifrån samstämmiga. Debatten om segregation och bristande likvärdighet i skolan fortsätter såldes och en av de mest omdiskuterade frågorna just nu är hur antagningen till grundskolorna ska se ut.

Den aktuella utredningen anser nämligen att dagens kösystem förstärker segregationen, och att populära friskolor inte längre ska få använda kötid när de bestämmer vilka elever som antas, men åsikterna bland skolvärlden, kommunerna och organisationer går isär.

Academedias VD Marcus Strömberg har tidigare uppmärksammats för att till synes bryta med övriga friskolekoncerners och Friskolornas Riksförbunds linje att de individuella köerna till friskolor visst är det bästa sättet att organisera elevintaget. När Skolvärlden ringde upp honom visade det sig dock vara en sanning med stor modifikation.

– Vi menar att ansökningssystemet till grundskola behöver utvecklas så fler får möjlighet att välja, men kötid ska fortsätta att vara en viktig faktor vid antagningen. Exempelvis kan ca 85 procent av eleverna antas via kötid, men en annan del kan finnas till för grupper som inte haft möjlighet att ställa sig i kö tidigt. Personer som flyttat nyligen eller som är nyanlända till landet, sa Marcus Strömberg då.

Nu har Academedia förtydligat sin åsikt i frågan.

I sitt remissvar till regeringen skriver Academedia att de i grunden är positiva till ett nationellt, samordnat skolval, och att ”ett gemensamt skolsystem skulle betyda ökad rättssäkerhet för de sökande familjerna då alla gör ett aktivt skolval med flera möjliga alternativ.”

– Man kan jämföra med gymnasievalet som fungerar på ett liknande sätt. Vi behöver ett system med hög legitimitet, säger Marcus Strömberg i ett pressmeddelande.

Ståndpunkten sticker ändå ut lite jämfört övriga friskolevärlden där det framförallt har riktas stark kritik mot utredningen.

Både Internationella Engelska skolan (IES) och Friskolornas Riksförbund avfärdar helt tanken på att ersätta kösystemet med något annat i sina remissvar, och ifrågasätter även utredningens förslag om att kommuner ska få göra avdrag på den skolpeng som friskolor får.

Argumentet är att kommunala skolor har merkostnader jämfört med friskolorna, bland annat eftersom de är skyldiga att ha beredskap för att kunna erbjuda skolplats nära hemmet till alla elever. IES anser dock att utredningen styrt snett på grund av att regeringens direktiv till den varit ”rent ideologiskt drivna” och om förslaget om avdrag på skolpengen genomförs ”skulle det i ett slag stoppa så gott som all utbyggnad av friskolor inom grundskolan”, rapporterar TT.

Friskolornas Riksförbund stämmer in i kritiken. Förbundet ifrågasätter bland annat slopad kötid som urvalsgrund och hänvisar till att det finns andra, minst lika viktiga frågor, för att höja kvalitén i skolor än att skapa en mer allsidig social sammansättning bland eleverna. Det kan till exempel handla om brist på arbetsro, brist på ledarskap och stora svårigheter att rekrytera duktiga lärare.

”Analysen att det framför allt är fel kamrater som gör att många misslyckas i skolan har svagt vetenskapligt stöd”, skriver Friskolornas Riksförbund i sitt remissvar, enligt TT.

Även arbetsgivarorganisationerna Almega och Svenskt Näringsliv är kritiska till stora delar av utredningen, inklusive slopad kötid och möjlighet för kommuner att göra avdrag på friskolorna skolpeng.

Lärarnas Riksförbund är däremot positiva och anser att Björn Åstrands utredning ”ger tydliga svar på hur kända problem kring bristande likvärdighet, växande segregation och sviktande kunskapsresultat skulle kunna få en lösning.” När det gäller kötid skriver fackförbundet i sitt remissvar:

”Förbundet anser det vara av mycket stor vikt att just denna extremt segregerande urvalsgrund slopas, till förmån för urvalsgrunder som ger mer insyn och dessutom förutsättning för mer blandad elevsammansättning.”

Men trots ”ett gediget arbete” påpekar LR att utredningen saknar viktiga delar för att grundskolan ska bli likvärdig.

”Förbundet är framförallt kritisk till att utredningen inte nått ända fram och föreslagit en statlig finansiering för undervisningskostnaden, utan endast föreslår vidare utredning av frågan”, skriver fackförbundet i sitt remissvar.

Skolinspektionen stödjer också stora delar av förslagen. Inspektionen anser att utredningen visar på de att svensk skola har stora problem med att ge alla elever en likvärdig skolgång och understryker att staten måste ta ett större ansvar, att skolor och rektorer måste arbeta mer för en allsidig social sammansättning och att statistik om alla skolor måste bli tillgänglig, skriver TT.

Vidare rapporterar nyhetsbyrån att även Konkurrensverket och Skolverket håller med om att kötid har negativa effekter på skolsegregationen. Skolverket tillstyrker också förslaget om att kommunerna ska kunna göra avdrag på skolpengen till friskolorna och inte heller Konkurrensverket har några invändningar mot avdraget om kommunerna har merkostnader.

Men bland kommunerna går meningarna isär.

Medlemsorganisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR) avstyrker slopad kötid och är tveksam till att göra avdrag på skolpengen för friskolor, medan S, V:s och MP:s företrädare i SKR är inne på ett annat spår.

Flera remissinstanser ser risker med förslagen om att skolor och rektorer ska verka för en allsidig social sammansättning. Inte för att de är emot det men för att de undrar om de förslag som utredningen presenterar verkligen kommer att minska segregationen, skriver TT.

Samtidigt har den statliga utredningen även utmynnat i en politisk strid, där regeringens samarbetsparti Centerpartiet vill ha kvar köerna.

– Vi säger nej till att ta bort kö som urval, men vi vill reformera kösystemet så att fler elever faktiskt ges möjlighet att söka skolor på mer rättvisa villkor, säger Fredrik Christensson, skolpolitisk talesperson för C, till nyhetsbyrån.

Inte heller Moderaterna och Sverigedemokraterna vill slopa kötiden, men regeringens andra samarbetsparti, Liberalerna, är villiga att se över reglerna.

– Men vi vill inte ta bort kötid helt och hållet som urvalsgrund. Däremot har vi sagt att vi vill skärpa upp det så man kan ställa sig i kö ett år innan man ska börja skolan, inte när man i princip har fött sitt barn, säger Roger Haddad, utbildningspolitisk talesperson L, till TT.

När det kommer till den omtvistade frågan gällande friskolors skolpeng anser Moderaterna och Centerpartiet den ska vara samma oavsett om eleven går i kommunal skola eller friskola. Utbildningsminister Anna Ekström (S) vill däremot inte vill inte ta ställning för ett enskilt förslag i utredningen, men säger till nyhetsbyrån:

– Det är för mig helt obestridligt att kommunerna har ett större ansvar och att det bör återspeglas i finansieringen.

Vad debatten utmynnar i återstår att se. Regeringen kommer nu att ta över arbetet med att ta fram förslag till riksdagen.