Debatt

Fria skolvalet sänker studieron

Debatt "Det finns troligtvis flera orsaker till att ordningen, studieron och närvaron i skolan har försämrats, men att det fria skolvalet har ett finger med i spelet även här är bortom allt rimligt tvivel." Det skriver tre gymnasielärare. 

OECD kom i sin analys fram till att en av de viktigaste orsakerna till att de svenska skolornas resultat sjunkit i den senaste Pisa-undersökningen är att ordningen i den svenska skolan är dålig. En del skoldebattörer gladdes åt denna förklaringsmodell då den drog fokus från den huvudmisstänkta för fenomenet – nämligen det fria skolvalet.

Det finns troligtvis flera orsaker till att ordningen, studieron och närvaron i skolan har försämrats, men att det fria skolvalet har ett finger med i spelet även här är bortom allt rimligt tvivel. Vi ska här nedan beskriva varför det fria skolvalet är en viktig komponent i denna nedåtgående ordningsspiral.

Vi vet att det fria skolvalet kraftigt ökat segregationen i skolan. Skillnaden mellan skolor har aldrig varit större. I ena ändan av spektret har vi de fullsatta skolorna som valts av de högpresterade och studiemotiverande eleverna. I den andra ändan av spektret har vi de skolor som tar emot de elever som inte har samma goda förutsättningar att lyckas med sina studier.

Skolpengsystemet har här även gjort att dessa skolor ofta saknar resurser då skolorna väljs bort av de som har möjlighet till det. Vi har alltså fått en situation där i princip hela klasser har särskilda behov i skolor med små resurser och röda siffror i bokföringen. Detta skapar en ur pedagogisk synvikel en katastrofal undervisnings- och lärandemiljö.

Gymnasieförordningens regler för hur man skall komma till rätta med ordningsfrågor är inte anpassad till de skolmiljöer som det fria skolvalet skapat. Många elever med stora behov på en och samma skola ger upphov till otaliga konflikter och konfrontationer. Gymnasieförordningens regler är utformade för en skolsituation där enstaka ordningstörningar förekommer. Skolans ”rättssystem” hinner och orkar helt enkelt inte med. 

Det fria skolvalet med skolpengsystemet har fått till följd att skolorna har svårt att sätta gränser och ställa krav. De lärare som försöker bringa ordning och reda i stökiga klasser genom att sätta gränser blir numera ofta av eleverna anmälda till rektorn. Rektorerna som inte vill riskera att bli av med skolpengen och förvärra de röda siffrorna ställer sig då många gånger på elevernas sida.

Förlust av en skolpeng är särskilt kännbar i de redan ekonomiskt utsatta förortskolorna. Skolorna vill av konkurrensskäl inte heller skylta med att de har problem med ordningen. Att ha elever avstängda eller polisanmälda är inget man vill förknippas med, då det innebär badwill och negativ marknadsföring.

Lärarutbildningen har inte hängt med för att förbereda lärarna för de skolmiljöer som det fria skolvalet har skapat, utan man lever i stor utsträckning kvar i en skolverklighet som inte längre existerar. I realiteten är det inte samma yrke att arbeta på en innerstadskola som att arbeta på en segregerad ytterstadsskola. I båda typerna av skolor ställs lärarna inför svåra pedagogiska frågeställningar men av diametralt olika karaktär.

Ingenstans i lärarutbildningen förbereds lärarstudenterna för de skolmiljöer som skapats efter att det fria skolvalet infördes.

Gymnasielärarna Gabriel Guiance, Nils Ljung och Magnus Nordin

Kommentera