Fuglesang: ”Lärarna nyckeln till ingenjörsintresse”

Barn med stora, förväntansfulla, ögon har tagit plats på golvet i konferenslokalen i Visby, under Almedalsveckan. De är här för att ta del av ett panelsamtal om vikten av att bibehålla ungas intresse av teknik och naturvetenskap i skolan. Det unga deltagandet kunde verka uppseendeväckande, om det inte vore så att Sveriges stora ingenjörsstjärna – och enda astronaut – är i rummet: Christer Fuglesang.

Han berättar att han varje termin besöker skolor och pratar om teknik, på uppdrag av rymdstyrelsen.

– Det känns då som att intresset bland eleverna är stort och att det finns entusiasm. Men hur tar man vara på det? säger Christer Fuglesang.

”Förstör skolan teknikintresset hos unga?” är titeln på panelsamtalet. Deltagarna är tämligen överens om att teknikintresset finns bland barnen, särskilt i grundskolan, men att det svalnar när eleverna når högstadiet. Problemet är enligt dem inte att intresset saknas, utan att skolan och samhället inte lyckas få eleverna att fortsätta vara intresserade.

– Rymden är en bra ingång för att det fascinerar många. Men det måste byggas på, säger Christer Fuglesang och efterfrågar åtgärder:

– Man behöver lägga en grund tidigt i grundskolan, där lärarna är duktiga på matematik. Och det måste börja med lärarutbildningen. Lärarna en av de viktigaste faktorerna och därför måste vi öka yrkets attraktionskraft.

Han efterfrågar förebilder, som syns i media samt besöker skolorna och berättar om vad det faktiskt innebär att vara ingenjör, att det till exempel är ett socialt arbete.

Men Christer Fuglesang efterfrågar även attitydförändring.

­– Föräldrar och barn måste inse att barnen måste jobba mer i skolan.

Per Carlsson, paneldeltagare och Mellanstadielärare på Solklintskolan i Slite, håller med.

– Barnen har en uppfattning om att ingenjörsyrket kräver talang. Men det handlar mer om hårt arbete och att lägga en bra grund.

Han jämför teknik och naturvetenskap med språkstudier.

– Det är inte så enkelt att börja studera engelska om man inte kan några glosor. Men ju fler man kan desto bättre går det. Att lära ut en vidare begreppskunskap inom teknik och naturvetenskap i tidig ålder tror jag kan vara en nyckel till att förebygga att intresset svalnar.

Lena Fritzén, Professor i pedagogik på Linnéuniversitetet lyfter också lärare som viktig faktor.

– Bara fem procent av landets föräldrar uppmanar barnen till att bli lärare. Det måste vi kunna ändra på.

Lena Fritzén passar också på att påminna om landets stora ”begåvningsreserv”.

– Kvinnorna. Genom att beskriva att ingenjörsyrket handlar om att jobba tillsammans, arbeta utomlands och att arbetsleda tror jag att vi kan få med den begåvningsreserven, säger hon.