”Ge lärarna fullt mandat att besluta om läxor”

Ska det finnas läxor i skolan? Det finns idag en nationell diskussion som engagerar. Den heta diskussionen handlar om två olika ställningstaganden: för eller mot läxor. Politiker menar att läxor i skolan ska vara politiska beslut. Alliansen förordar enhälligt läxor och har initierat läxläsningsstöd med avdragsrätt. Privata företag med läxläsningsstöd som affärsidé växer upp som svampar ur jorden. Det är förödande för skolan att politiker inte tar ett stort kliv tillbaka till förmån för det professionella inflytandet, som både behöver bevaras och kraftigt förstärkas. Utan lärarnas professionalism kan inte skolan fungera. Politiker anlägger dessutom ofta ytliga effektivitetsperspektiv på skolans arbete på bekostnad av kvalitet.  

Hur kan man förstå fenomenet läxor i dagens skola? Skolan är historiskt formad och en tillbakablick visar att folkskolan inte tillkom enbart för att man skulle lära sig att läsa och skriva. Bönderna lärde sitt husfolk att läsa och skriva långt före folkskolans tillkomst på 1800-talets mitt, när kyrkan höll på att tappa greppet om det svenska folket. Folkskolan inrättades som kyrkans förlängda arm och folkskolan skulle, vid sidan av kyrkan, disciplinera folket. I det perspektivet kan man förstå läxor. Att läsa läxor handlade om att ge god arbetsfostran så att barnen och ungdomarna skulle kunna utvecklas till dugliga och ansvarskännande  samhällsmedborgare.

Lär man sig bättre med läxor, kan man undra. Det är inte alls säkert. Det beror på många olika saker. Många äldre minns utantilläxorna, särskilt psalmverserna. Hade man bra stöd hemma då lärde man sig lustbetonat och effektivt. För många barn fanns inget stöd alls och då blev det istället bakläxa och mycket olust. Multiplikationstabellerna var vanliga hemläxor som då handlade om ett mekaniskt rabblande för att befästa. Om repetition är kunskapens moder, så kanske läxorna fungerade.  Läsläxorna handlade om att läser man mer, så blir man en bättre läsare, men frågan är om det ska ske i hemmet efter en lång skoldag? Vem har tid att lyssna? Vem har tid att stödja och hjälpa?              

Att gå till skolan behöver man för att utvecklas till en social samhällsmedborgare, inte primärt för att lära sig saker. Lära kan man göra överallt i samhället. Barnen behöver alltjämt disciplineras för att bli goda och ansvarskännande samhällsmedborgare, men är hemläxor då ett bra sätt? Läxor kan vara något som gör att barnen/ungdomarna lär sig att ta ansvar för sitt eget arbete samtidigt som föräldrarna kan få en inblick i vad deras barn arbetar med i skolan. Läxor fungerar då som en slags information för föräldrar och vårdnadshavare. Läxor kan däremot inte handla om att lära sig något nytt hemma. Skolarbetet ska huvudsakligen utföras i skola under ledning av de professionella lärarna. Att överlämna till hemmet att ta över lärarnas arbete är absolut ett felaktigt tänkande.

John Hattie, en australiensisk forskare, har gjort en forskningsöversikt där över 80 miljoner elever ingår. Hans slutsats är att läxor generellt har en förhållandevis liten effekt på elevers lärande. För yngre barn kan svåra och trista läxor dessutom ge en negativ effekt och minska elevernas motivation för skolarbetet. Rätt utformade läxor med bra återkoppling och diskussion kan kanske vara bra, särskilt för de lite äldre eleverna. ”Konkret innebär detta att läxor, där lärarna inte aktivt diskuterar innehållet i elevernas svar, inte är en effektiv undervisningsstrategi”, skrev Skolverket när de berättade om Hatties forskningsresultat.

Föräldrar känner sig ibland pressade av barnens läxor. I en del familjer är det alltid ont om tid med heltidsarbetande föräldrar och olika fritidsaktiviteter. I andra familjer kanske föräldrarna inte har kunskaper så att de kan hjälpa barnen med hemläxorna. Det skapar omgående olika förutsättningar för eleverna för skolarbetet. Bilden av läxor som konfliktämne bekräftas av en studie som Lucas Forsberg gjorde vid Tema Barn vid Linköpings Universitet för några år sedan. Studien visar att föräldrar och barn ofta hamnar i bråk om när läxan ska göras, före eller efter träningen till exempel. Särskilt gäller det när barnen går i grundskolans mellanstadium eller i början av högstadiet.

Det är viktigt att fundera över läxorna. Måste det vara antingen/eller? Beslutet om läxor behöver också överlämnas till de professionella, dvs. lärarna, att hantera och framför allt att besluta om. Lärare har ett uppdrag att ansvara för verksamheten i förskola/skola. Läxor är och förblir en del av skolarbetet och hör därför till de professionella lärarnas ansvar.

Ge skolan och lärarna tydliga mål och överlåt med fullt förtroende till de professionella lärarna att besluta om och i övrigt hantera läxorna.  I det sammanhanget är det också viktigt att fästa mindre vikt vid externa kontrollsystem och ovetenskapliga effektivitetskrav på skolans verksamhet.

Åsa Morberg
Docent i didaktik