granskning_distans

Många elever upplever att undervisningen i bland annat matematik har fungerat sämre på distans, enligt Skolinspektionen.

| Foto: Shutterstock.com
Corona

Granskning: Motivation minskar med distansundervisning

Känslan av ensamhet och minskad motivation växer. Samtidigt efterlyser elever att lärare i högre grad frågar dem hur de mår under pandemin. Skolinspektionens nya granskning konstaterar att distansundervisningen fortfarande innebär en rad utmaningar.

Utbildning under påverkan av coronapandemin

I granskningen genomfördes video- eller telefonintervjuer med 225 rektorer och cirka 900 elever under vecka 35–42 hösten 2020.

Under intervjuerna fick rektorerna och eleverna berätta om skolans arbete utifrån tre områden:

  • Hur gick vårens distansundervisning och hur är planen under hösten för att ta igen eventuellt kunskapstapp och missade moment?
  • Hur arbetar skolan för att ge stöd till elever som påverkats negativt i sin kunskapsutveckling eller mående av distansundervisningen?
  • Hur arbetar skolan för att undvika smittspridning och hur är beredskapen för en ny skolstängning med anledning av pandemin?

Källa: Skolinspektionen

Den fjärr- och distansundervisning som gymnasieskolan fått anpassa sig till under coronapandemin har varit utmanande för både skolorna och eleverna.

Tidigare granskningar från Skolinspektionen har konstaterat att distansundervisning kan leda till minskad motivation. Nu har myndigheten återigen följt hur omställningen har gått.

Enligt granskningen tycks de tidigare resultaten ha förstärkts ytterligare sedan flera elever vittnar om hur känslan av ensamheten växer, och motivationen minskar ju längre distansundervisningen pågår.

– Istället för att jobba tillsammans med sina klasskamrater upplever många att ensamarbete ökat, samtidigt som det har blivit svårare att få lärarstöd. I klassrummet är lärarna på plats och kan direkt svara på elevernas frågor, men i det digitala klassrummet är det lätt att eleverna blir mer passiva när de tvingas vänta på sin tur i exempelvis en chatt, säger projektledare Lars Thornberg.

Enligt eleverna har det bristande lärarstödet och den försämrade kommunikationen med lärarna påverkat lärandet, även i teoretiska ämnen. Svårigheterna har varit särskilt påtagliga i svenska som andraspråk för nyanlända elever, men många elever upplever också att undervisningen i matematik och fysik har fungerat sämre, står att läsa i rapporten.

Lars Thornberg.
Lars Thornberg.

– Det här visar hur nära kopplat måendet är till undervisningen. Alltså när eleven känner sig isolerad och ensam så påverkar det också möjligheten att hänga med i undervisningen, säger Lars Thornberg.

Enligt granskningen, som baseras på 225 rektorer och cirka 900 elever, finns det i många gymnasieskolor ett behov av att involvera eleverna mer. Dels genom att fånga upp deras upplevelser och synpunkter, dels genom att hålla dem informerade.

– Vissa skolor har mentorer och elevhälsan som tar kontakt med elever för att fråga hur de mår och hur skola går. Men det finns också skolor där det inte fungerar. Där måste eleverna själva säga till om de inte följer med i undervisningen eller mår dåligt, vilket inte är så lätt alla gånger.

Tidigare rapporter har beskrivit att bland annat elever som precis påbörjat sina studier inom gymnasieskolan och som dessutom inte behärskar svenska språket är extra utsatta vid distansundervisning. Den aktuella granskningen konstaterar att situationen och att skolorna gör stora ansträngningar för att stödja utsatta elevgrupper när undervisningen är tillbaka på skolan.

– Både elever och rektorer delar bilden av att när man kom tillbaka efter hösten så jobbade skolan aktivt och väldigt bra för att sätta in extra stöd för att eleverna ska kunna ta igen det som de missat. Ämnen som nämns är bland annat svenska som andra språk och matematik, säger Lars Thornberg.

Det jobb som lärare och rektorer har gjort, och fortfarande gör, är fantastiskt.

Skolinspektionens uppmärksammande av den oro som framförallt drabbat skolor som har mer att ta igen från våren eller som har fler elever som är särskilt sårbara resulterat i att Folkhälsomyndighetens nya rekommendation om distansundervisning gör undantag för elever på introduktionsprogrammen och andra sårbara elevgrupper.

– Många rektorer, och även elever, vittnar om att det svåraste under distansundervisningen har varit att ha en varierad undervisning. Här har en del elever berättar om att det är mycket ensamarbete och skriftliga uppgifter, och att det kan handla om att lärarna vill ha ett underlag för att kunna bedöma elevens kunskaper och sätta betyg. Just betygsättning, och att få in ett brett och varierande underlag, är ju extra utmanande vid distansundervisning.

Samtidigt, fortsätter Lars Thornberg, är Skolinspektionens uppfattning att distansundervisningen har fungerat ”överraskande bra” utifrån rådande förutsättningar.

– Vi har följt gymnasieskolan nära under den här pandemin och kan konstatera att det jobb som lärare och rektorer har gjort, och fortfarande gör, är fantastiskt. Vi ser många kreativa exempel för hur lärarna hittar goda lösningar i distansundervisning och för hur de arbetar för att stödja de elever som är extra sårbara under pandemin.

Även informationen om hur man kan undvika smittspridning i skolan har fungerat bra under början av hösten, vilket eleverna vittnar om. Erfarenheterna från vårens distansundervisning har dessutom utmynnat i att många rektorer har en planering och beredskap för hur de ska kunna upprätthålla kvaliteten i utbildningen om ett nytt eller utökat behov av distansundervisning uppstår.

– Det kan ju förhoppningsvis ge en bild av att den här andra stängningen och distansundervisningen kommer att fungera ännu bättre, säger Lars Thornberg.

Distansundervisning: Största utmaningarna
  • Många elever är oroliga för hur de ska komma ifatt med undervisningen, både när det gäller kunskapsstapp och missade eller uppskjutna moment. Här har många skolor en planering, men kan i högre grad behöva informera eleverna om detta för att undvika onödig oro.
  • Eleverna efterlyser att lärarna och elevhälsan i högre grad frågar dem hur de mår under pandemin. Här får många skolan gärna vara ännu mer aktiva och uppsökande.
  • Eleverna upplever att skolan informerar bra om vilka strategier och riktlinjer som finns på skolan för att undvika smittspridning. Men eleverna ser även att en del åtgärder är kontraproduktiva. Genom att involvera eleverna mer i detta arbete kan det bli ännu mer framgångsrikt.

Läs hela Skolinspektionens rapport här.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm