Kommentar Pisa-gate
Per Kornhall: Resultatet måste ha påverkats
Annons
Pisa 2018
Hård kritik: Regeringens hantering av Pisa-resultaten var felaktig
Svidande kritik mot regeringen och Skolverket för hur kunskapsmätningen hanterades
Riksrevisionen påpekar i sin granskning av Pisa 2018 flera misstag hos Skolverket och OECD.
Rapporten i korthet
Riksrevisionens slutsatser
- Varken regeringen eller Skolverket har säkerställt att Pisa-undersökningen 2018 genomfördes på ett tillförlitligt sätt.
- Många elever exkluderades på felaktiga grunder.
- Skolverket brast i att informera om och följa upp exkluderingar.
- Regeringen har inte följt upp indikationer på felaktigheter.
- Regeringen och Skolverket har inte på ett trovärdigt sätt utrett tveksamheterna.
Riksrevisionens rekommendation till regeringen
- Ta initiativ till att utreda de rättsliga förutsättningarna för att kunna särredovisa exkluderingsgrunderna i Pisa-undersökningen.
Riksrevisionens rekommendation till Skolverket
- Förbättra arbetet med att säkerställa ett korrekt deltagande i kommande Pisa-undersökningar
Läs hela rapporten på Riksrevisionens webbplats
Beslutet att undanta ett stort antal elever från Pisaundersökningen 2018 fattades på delvis felaktiga grunder, konstaterar Riksrevisionen i en ny rapport som riktar svidande kritik mot regeringen och Skolverket.
– Det är väldigt förvånande att departementets egna tjänstemän slår larm och inget händer, utan man fortsätter att luta sig mot Skolverket och OECD som säger att det gick rätt till, säger Riksrevisionens projektledare Sofia Sandgren Massih till nyhetsbyrån TT.
Kort efter att resultaten för Pisaundersökningen 2018 presenterades dök det upp kritik mot urvalet av svenska elever som deltog i studien. Andelen elever som undantogs från att delta hade mer än fördubblats, från fem procent 2015 till elva procent 2018. Kritiker menar att resultaten därför ger en falsk bild av hur det går för svensk skola.
Skolverket och regeringen menade att allting gått rätt till och dessutom under OECD:s överinseende. Förklaringen var att den stora flyktinginströmmen gjorde att en större andel elever än tidigare inte hade hunnit lära sig svenska tillräckligt bra för att kunna delta.
LÄS MER – ANNA EKSTRÖM SVARAR PÅ KRITIKEN
Efter en förfrågan från svenska regeringen genomförde OECD en granskning som bekräftade att det svenska elevurvalet var acceptabelt.
Nu ger Riksrevisionens granskning en helt annan bild. Dels kritiseras en kedja av misstag inom regeringen och på Skolverket som ska vara orsak till den stora andelen exkluderade elever, och dels kritiseras bristen på en ordentlig utredning efter att kritiken framförts.
Bland annat ska tjänstemän på utbildningsdepartementet vid minst två tillfällen efter att resultaten presenterades 2019 skrivit interna rapporter som beskriver de höga exkluderingstalen som problematiska, att Skolverkets och OECD:s förklaringar inte håller hela vägen och att OECD inte verkar ha förstått hur utbildningen för nyanlända fungerar i Sverige. Så vitt Riksrevisionen kan utröna har dessa rapporter har inte lett till någon handling.
– Någonstans har ju promemoriorna stannat. Om det är hos ministern, hos statssekreteraren eller hos någon underlydande chef vet vi inte. Men det är ju i alla fall inte något man talat om, de har fastnat inne på departementet, säger Sofia Sandgren Massih.
