historia_johan

Anders Persson, ordförande för Historielärarnas förening, är positiv till Skolverkets förslag om ändrade timplaner. Foto: Shutterstock/Privat

Timplan

Historielärare gläds åt ny timplan – men flaggar för en risk

Historielärarnas förening välkomnar förslaget om fler timmar till skolämnet historia i grundskolan.
Men det finns samtidigt farhågor inom kåren.
– Den finns en oro med förslaget som vi har pekat på för Skolverket, säger Anders Persson, ordförande för Historielärarnas förening.

I februari 2020 beslutade regeringen att ge Skolverket i uppdrag att genomföra en översyn av timplanerna för grundskolan och motsvarande skolformer, med målet att skapa en bättre balans mellan undervisningens innehåll och den undervisningstid som anges i timplanerna.

Förslagen till ny timplan har onekligen skapat debatt under det gångna året. Skolvärlden har bland annat tidigare belyst upprördheten inom lärarkåren kring att Skolverket först ville flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet. Något som senare ändrades och resulterade i att det blir en oförändrad timplan i bild i högstadiet.

I Skolverkets förslag är det framförallt ett ämne som sticker ut i positiv bemärkelse – historia. Ämnet ökar mest med 20 ämnestimmar extra på mellanstadiet och 30 timmar extra på högstadiet. Samhällskunskap får 5 timmar extra på mellanstadiet och 15 timmar extra på högstadiet, medan geografi och religion får hålla till godo med 5 timmar vardera på både mellanstadiet och högstadiet.

Den 29 januari fick Skolverket de sista remissvaren på sitt förslag till ny timplan. Runt 68 remissinstanser, däribland lärarfacken och Sveriges kommuner och regioner, har ombetts att lämna synpunkter på Skolverkets förslag till ändringar.

Historielärarnas förening är positiva till Skolverkets förslag om ändrade timplaner. Anders Persson, ordförande för Historielärarnas förening, anser att det är ett viktigt steg för att ge landets historielärare större möjligheter att förverkliga de komplexa mål som skrivs fram i skolans styrdokument.

– Det här har varit en fråga som våra medlemmar på olika sätt påpekat att det är de viktigaste man har att göra med i sin lärarvardag – avvägningen mellan hur uppdraget är formulerat och den tid som stått till förfogande, säger han.

Anders Persson har arbetat länge som gymnasielärare i historia, men är numera lärarutbildare och universitetslektor i historia vid Högskolan Dalarna vid sidan av ordföranderollen i föreningen. Hans forskning har bland annat behandlat historielärare i grundskolan, historieundervisning och skolämnet historias mångfacetterade kunskapspotential.

Frågan om en ny timplan har varit angelägen för honom under en lång tid.

– Det är nu av största vikt att de föreslagna förändringarna om mer tid till historieundervisningen förverkligas. Lärare i so i allmänhet och lärare som undervisar i historia i synnerhet ger uttryck för att det är jättesvårt att få ihop ekvationen. Ämnet har vuxit och samtidigt har tiden krympt.

Föreningen skriver i sitt remissvar att skälen är många till att timantalet behöver öka:

”Ytterst vilar motiven givetvis på en stark övertygelse om att historia som skolämne har en mycket viktig roll att fylla i dagens svenska samhälle. I en tid som både präglas av stora samhällsutmaningar, växande klyftor och ökade motsättningar människor emellan, framstår historiska kunskaper i alla sina aspekter som mycket angelägna. Skolämnet historia tillför perspektiv på frågan om hur och varför vårt moderna samhälle har vuxit fram. Historiska kunskaper kan vidare främja förståelsen för människans ursprung, för olika gemenskaper och kulturer.”

Anders Persson bedömer att förslaget är ett steg i rätt riktning.

– Vi är medvetna om att vi får mer än andra ämnen, så ur det perspektivet är det förstås positivt. Men samtidigt om man slår ut de här timmarna per termin i mellan- och högstadiet så är det ungefär fem timmar extra per termin. Det är klart att det framtår som mindre i det perspektivet.

I yttrandet har föreningen ställt frågor om potten som finns knuten till so-ämnena, där man ser vissa farhågor i värsta fall.

– I och med att potten inte är uppbunden mot ämnen så finns det en risk att det ute på skolorna kan leda till att den inte finns med i skolledares planering av scheman och tjänster. Att det därför bli timmar som riskerar att försvinna i ett svart hål. Den oron har vi pekat på för Skolverket, säger Anders Persson.

Han tror att det behövs skarpare skrivningar om hur den potten är tänkt att användas.

– Alternativt att potten delas upp på so-ämnena redan från början. Det kan vara ett sätt att säkerställa att tiden verkligen kommer till goda i samtliga so-ämnen. Det är föreningens största farhåga.

Det slutgiltiga förslaget ska skickas till regeringen senast 31 mars.

Läs föreningens hela remissvar här.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm