avtal_roster_skola

Hans-Eric Lindahl, kommunombud på Lärarnas Riksförbund i Uppsala, och Skoldebattören Åsa Plesner.

Läraravtalet

Hoppfullhet och misstro efter nya läraravtalet

Det nya läraravtalet har mötts av blandade reaktioner i skolsverige. Skoldebattören Åsa Plesnerär en av många som är kritisk till avsaknaden av regler i avtalet. 
– Skolan behöver mer tvingande regler i arbetsmiljöfrågorna, säger hon.

Avtalet i korthet
  • Avtalet innehåller tre löneöversyner: 1 april 2018, 1 april 2019 och 1 april 2020. Löneöversynen för 2018 kan nu genomföras och slutföras. När löneöversynerna är klara ska ny lön betalas ut med full retroaktivitet per den 1 april 2018.

  • Löneavtalet anger ingen procentsats för utfallet vare sig för kollektivet eller individen. 

  • Arbetsgivarens ansvar för att arbeta strategiskt med lönestrukturen betonas och erfarenhet hos yrkesskickliga lärare ska värderas.

  • Varje skola åläggs att förstärka sitt arbete med arbetstid, arbetsbelastning och organisation för att säkra kompetensförsörjningen av lärare. Detta arbete ska följas upp både lokalt och centralt. 

  • Avtalet gäller till 31 mars 2021.

Partsgemensamma arbeten innebär att lärarfacken och arbetsgivare tillsammans ska arbeta vidare med dessa frågor under avtalsperioden:

  • Genomlysning av avtalets villkor ur arbetsmiljöhänseende: Parterna avser att gemensamt samla in och analysera lokala erfarenheter och arbetsmiljöeffekter av avtalets villkor.
  • Förebygga ohälsa: Centrala parter ska gemensamt inspirera och stödja lokala parter i deras arbete med att förebygga arbetsrelaterad ohälsa och därmed minska sjuktalen.
  • Stödmaterial för dialog om arbetsbelastning och arbetstider: I strävan efter en god arbetsmiljö och en verksamhetsanpassad arbetstidsförläggning och rätt använd kompetens inom skola och förskola, kommer centrala parter att utveckla ett gemensamt underlag för dialogen om arbetsbelastning och arbetstider. 
  • Förtydliganden angående lovskola: Parterna ska göra en gemensam insamling och analys av lokala erfarenheter och tillämpning i syfte att enas om en långsiktig lösning som inbegriper lovskolan.
  • Stöd till lokalt arbete för strategisk kompetensförsörjning: Centrala parter ska tillhandahålla relevanta verktyg och material avseende viktiga områden kopplade till lokala arbetsgivares och fackliga företrädares arbete med strategisk kompetensförsörjning.
  • Stödmaterial om lön och lönestruktur: Centrala parter ska uppdatera redan framtaget stödmaterial för det lokala arbetet med lön och lönestruktur.
  • Förtroendeskapande arbete: Centrala parter ska bidra till ett långsiktigt förtroendeskapande arbete och tydliggör därför ett antal gemensamma ställningstaganden i avtalet.

Under torsdagskvällen slöt Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet ett treårigt avtal för lärare och studie- och yrkesvägledare med Sveriges kommuner och landsting (SKL). Det nya avtalet sträcker sig till den 31 mars 2021 och omfattar 200 000 medarbetare inom kommuner och landsting.

Reaktionerna på det nya avtalet mellan parterna dagen efter osar både hoppfullhet och misstro.

Skoldebattören Åsa Plesner driver Tankesmedjan Balans tillsammans med kollegan Marcus Larsson och har länge belyst arbetsmiljöfrågan för landets lärare och andra yrkesgrupper inom välfärden. Hon tycker inte att man kan säga att det är ett dåligt avtal och att facket förlorade massa saker.

– För det här var ungefär vad man yrkade på. Problemet är att det som lärarna behöver kan inte enbart regleras i kollektivavtal, arbetsbelastningen behöver begränsas med tydliga regler generellt. Nu har vi fått avtalsskrivningar som egentligen är upprepningar av arbetsmiljölagen, så avtalet innehåller ingenting nytt, säger hon.

Åsa Plesner menar att det hade behövts tvingande formuleringar i avtalet som inte ska förhandlas lokalt. 

– Det här avtalet stöttar inte lokalt fackligt arbete, det bara skjutsar vidare ansvaret. Man konstaterade på presskonferensen att lönerna har stigit jättemycket för lärarna, och det har varit fackens mål under lång tid. I den strävan har arbetsmiljöfrågorna hamnat i bakvattnet och facken lyckas nu inte ta tillbaka dem. Trots att medlemmarna frågar efter den nu. 

– Nu sitter facken i ett pyrt läge där de behöver byta strategi, men det går inte att göra i det nuvarande systemet. 

Åsa Plesner menar att det är jätteviktigt för facken att man lyckas kanalisera medlemmarnas frustration över arbetsmiljön och inte försöker släta över med att det här avtalet kommer att lösa alla problemen. 

– Skolan behöver mer tvingande regler i arbetsmiljöfrågorna. Vi behöver USK, vi behöver en gräns för hur många betyg man kan sätta på en termin och hur många elever man förväntas ha och vi behöver rensa i arbetsbeskrivningar så att lärare får undervisa. Vi behöver avtal för att just undvika och hindra arbetsgivare som Uppsala som utnyttjar kryphål, och det här avtalet är raka motsatsen. 

Så det kommer inte att bli några större förändringar i arbetsmiljöfrågan för lärare alltså? 

– Inte om inte facken samtidigt har en jättebra strategi för hur man ska stärka det lokala arbetet, säger Åsa Plesner. 

Hans-Eric Lindahl, kommunombud på Lärarnas Riksförbund i Uppsala, menar att det här var ett avtal som det inte gick att säga nej till – även om det inte så långsiktigt som hade önskat sig.

– Jag hade hoppats att det skulle finnas mer tydlighet kring hanteringen av undervisningstid och så vidare. Men utifrån förutsättningarna får man säga att det förhoppningsvis går att hantera – även om det kommer att innebära väldigt mycket jobb lokalt, säger han. 

Hur kan avtalet hjälpa er i det lokala arbetet? 

– Det finns ett par saker. I Uppsala har vi problem med ett lokalt samverkansavtal där vi än så länge inte har fått klart om att vi ska ha samverkan på skolenheterna, säger Hans-Eric Lindahl och tillägger:

– Något annat som känns hoppfullt, och som vi har drivit väldigt länge, är att det måste finnas en löneprofil som gör att det existerar en löneutveckling över hela yrkeslivet. Där finns en skrivning som jag uppfattar som positiv och som vi kommer att driva hårt i kommunen, det kommer att vara ett stöd. 

Men frustrationen kring avtalet ligger samtidigt kvar i slutändan, då även Hans-Eric Lindahl hade velat ha mer regler i avtalet. 

– Självklart hade jag velat se mer regler. Det är det som har varit medlemstrycket i 20 år med att få in mer siffror i avtalet. Men vi får jobba på andra sätt nu för att försöka nå något likartat, säger han.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm