fridolin_1

Det här är vad debattörerna hoppas på i väntan på Gustav Fridolins (bilden) utredning av skolbibliotek.

| Foto: Magnus Glans
Debatt

”I väntan på Fridolin – att lyfta skolbiblioteket på lärarutbildningen”

Debatt ”Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek”, skriver debattörerna.

Vad är ett bra skolbibliotek? En av flera viktiga förutsättningar är en stabil samverkan mellan lärare och skolbibliotekarie. Cecilia Gärdéns rapport Skolbibliotekets roll för elevers lärande från 2017 bekräftar att skolbiblioteken spelar roll för elevers resultat. Rapporten presenterar omfattande forskning som bland annat visar att samverkan har betydelse för en god måluppfyllelse. Vi som arbetar på skolor där detta fungerar, med gemensamma planeringar och elevens lärande som gemensamt mål vittnar dagligen om att elever blir entusiastiska läsare och säkrare informationsanvändare.

Vi upplever ofta att förförståelsen om hur man bäst kan utnyttja kompetensen hos sin skolbibliotekarie hos nyanställda pedagoger och rektorer saknas. Startsträckan till att bli en integrerad del i undervisningen (Gy11, kapitel 2.6) blir då onödigt lång. Likvärdigheten för eleverna riskerar att gå om intet när ett samarbete hänger på enskilda lärares intresse och förkunskaper.

En åtgärd som föreslås i rapporten Värdet av skolbiblioteket av Pamela Schultz Nybacka (2019) är att ”skollagen bör ställa krav på att rektors- och lärarutbildningarna (inklusive verksamhetsförlagd utbildning, VFU) omfattar skolbiblioteken och ger förutsättningar för en integrerad pedagogisk verksamhet i samarbete med lärarna.”

Vi behöver öka likvärdig-heten vad gäller tillgången till skolbibliotek.

Med detta i åtanke har ett samarbete initierats mellan lärarprogrammet vid Linköpings universitet och nätverket för gymnasiebibliotekarier i Östergötland. Vi som arbetar med projektet är två bibliotekarier med många års erfarenhet av samverkan mellan skolbibliotek och lärare. Under hösten 2020 har vi tillsammans med Per-Olof Hansson, lektor i samhällskunskap vid Linköpings universitet, genomfört ett kort kursmoment för lärarstudenter i anslutning till en VFU-period. Efter en föreläsning innehållande forskning och praktiska exempel har studenterna fått som uppgift att under sin VFU undersöka förutsättningarna för samverkan med skolbiblioteket. Om det var möjligt skulle även planering och genomförande av lektioner ske tillsammans med skolbibliotekarie inom till exempel källkritik, informationskompetens eller läsutveckling.

Efter VFU-perioden hölls ett seminarium där studenterna fick delge varandra sina erfarenheter, där både lyckade och dråpliga exempel lyftes. Detta har gett oss ett underlag att gå vidare med att utveckla denna form av utbildning.

En utvärdering av kursmomentet visar att budskapet nått fram. På frågan om momentet påverkat de blivande lärarnas syn på skolbiblioteket svarade sjuttio procent att man fått en ny syn på hur man kan använda skolbibliotekarien och dra nytta av kompetensen. På frågan om hur projektet kunde utvecklas angavs till exempel att göra momentet till ”en självklarhet”, att introducera momentet tidigare i utbildningen samt önskemål om en lite mer omfattande delkurs på ett par högskolepoäng i ämnet. Detta kursmoment är ett första försök till samverkan med lärarutbildningen och planer finns för en fortsättning under vårterminen, denna gång med blivande lärare i religion.

Skolbiblioteken är i skrivande stund under utredning. Fridolins uppdrag “Stärkta skolbibliotek och läromedel” (dir. 2019:91) har skjutits upp till juni 2021 men ett delbetänkande om skolbibliotek förväntas redan i början av året. Uppdraget innebär bland annat att ”kartlägga hur samverkan mellan lärare och skolbibliotekarier ser ut i dag och vid behov lämna förslag på hur denna samverkan kan förbättras och hur skolbiblioteken tydligare kan integreras i den pedagogiska verksamheten.”

Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek. Vi behöver öka likvärdigheten vad gäller tillgången till skolbibliotek. Vi behöver se till att samplanering mellan pedagoger och bibliotekarier ges utrymme både på organisationsnivå och individnivå. Ett sätt att komma framåt är att redan under utbildningen ge lärare och rektorer verktyg och förståelse för hur bemannade skolbibliotek kan fördjupa och förstärka undervisningen. Det är vad vi hoppas att Fridolins utredning kommer fram till.

Elin Bäckström, Platengymnasiet, Motala

Margareta Karlsson, Carlsund utbildningscentrum, Motala

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.
Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm