”Jag hoppas vi kan enas om att dagens system är för snårigt”

Linnea Lindquist ifrågasätter de villkor för dagens skolpengssystem jag redogör för i Skolvärldens intervju. Denna tekniska diskussion gör sig förvisso dåligt på debattsidor. Men det är viktiga frågor som handlar om den enskilde elevens rätt. Att bli sedd som en individ och inte som grupp. Det är också viktiga frågor för alla de små som stora friskolor som jag representerar.

Låt mig först konstatera att Lindquist inte alls nämner eller svarar på det faktum att friskolor betalar marknadspriser för sina lokaler medan kommuner sätter sina egna hyror.

Den socioekonomiska delen av ersättningen, den kommunala såväl som den statliga, ger också ett större utslag än vad Lindquist skriver. Tidskriften Kvartals kartläggning visar att det kan vara mer än 100 procents skillnad på två skolor i samma kommun. Det kan säkert vara väl motiverat med stor skillnad, men det är viktigt att innan man föreslår förändringar vara medveten om att det redan idag är möjligt med stora skillnader i ersättning baserat på elevernas bakgrund. Och möjligen är det inte mer pengar utan hur det fungerar i klassrummen som denna diskussion borde handla om.

En bärande del i Linnea Lindquists argument är att utbudsansvaret för kommunala skolor skulle göra friskolor överkompenserande. Men de flesta friskolor har inte köer av elever som väntar och de möter precis samma verklighet som kommunala skolor gör med skiftade elevströmmar. För en nyetablerad friskola finns också stora kostnader med tomma stolar innan årskurserna är fyllda.

För den lilla landsbygdsskolan är det svårt att förstå Likvärdighetsutredningens slutsatser och varför Linnea Lindquist, likt utbildningsminister Anna Ekström, vill sänka skolpengen med 8,5 procent eftersom de kan ”välja sin geografiska plats för skolan och antal elever”. För många friskolor är det svårt att få ihop den lilla grupp elever som behövs för att ens gå runt idag.

Den som verkligen vill gå in i detaljerna om skolkostnader och Likvärdighetsutredningen kan läsa skolforskaren Gabriel Heller Sahlgrens rapport i ämnet. Även där konstateras att utredningens beräkningar ger en missvisande bild och att kommuner får en lägre kostnad för skolan ju fler elever som går i friskola.

Min förhoppning är att vi kan enas om att dagens system är för snårigt och att ett nationellt regelverk för hur beräkningar av skolpengen ska fungera behövs. Där kanske vi i alla fall kan börja för att få ett mer rättvist system?

Sofia Larsen, ordförande för Friskolornas riksförbund

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.