Källkritik på schemat – en succé på skolan

Det är inte alltid lätt att veta vad som är sant och falskt av det som skrivs på internet. Men det finns verktyg att använda sig av. På Stenungsunds Montessoriskola har högstadieeleverna källkritik på schemat en timme veckan.

För drygt ett år sedan växte ”BRUS” fram – en förkortning för Bedöm, Reflektera, Utforska/Uppskatta/Utvärdera – som en idé efter att skolledningen ville få in mer källkritik i undervisningen. Anna Rosenqvist arbetar som lärare på Stenungsunds Montessoriskola i svenska och engelska, men nu också i BRUS.

– En sak som jag brukar köra med alla klasser är att belysa hur viktigt det är med att vara medveten om tillförlitligheten på en hemsida. Sedan pratar vi mycket om hur man ska bete sig på sociala medier och då utgår vi väldigt mycket från eleverna. Det har varit mycket positiva reaktioner från både elever, skolpersonal och föräldrar, berättar hon för Skolvärlden.

Diskussioner om förnedrande texter på Instagram, trovärdigheten om rykten kring offentliga människors liv, delningar på Facebook eller hur man vet att sanningarna till nya skoluppgiften är tillförlitlig – variationen är stor under BRUS-lektionerna och Anna Rosenqvist försöker att gå igenom så mycket som möjligt med eleverna om hur man bemöter allt som skrivs på internet.

– Men i grund och botten försöker vi ändå prata mer om hur man ska bete sig och hur det skriva ordet kan göra ont, säger Anna Rosenqvist.

Den stora utmaningen som lärare menar Anna Rosenqvist har varit att hålla lektionerna spännande. Men genom att bland annat bygga lektionerna på att resonera tillsammans samt att bjuda in olika gäster har hon lyckats skapa roliga och lärorika undervisningar.

Bland annat har polisen varit och berättat för eleverna om konsekvenser och straffmässiga åtgärder på internet och en dag kom en person som jobbar med sökoptimering som berättat om hur pengar kan styra navigeringen på internet. Enligt Anna Rosenqvist har eleverna vuxit, blivit mycket bättre och att de även presterar bättre i de andra skolämnena.

Omsvärmade av datorer, sociala medier, mobiltelefoner har gjort många ungdomar skickliga på att använda den nya tekniken, men många behöver också få stöttning i vilka källor man kan lita på och inte. Anna Rosenqvist menar att landets skolor missar just den här aspekten i undervisningen i dag.

– Jag tycker absolut att många fler skolor borde ha källkritik på schemat. Eleverna lever med telefonerna och vi kommer inte kunna förbjuda det. De plockar ändå fram dem när de är utanför skolan. Jag tycker att det i stället borde handla om att försöka lära eleverna om hur de ska förhålla sig till informationsflödet som omringade dem, säger hon och tillägger:

– Det står ju i läroplanen att man ska jobba med det, men vi har valt att göra det så mycket större genom att punktmarkera det en timme i veckan. För vi tycker att det är så viktigt i dag, säger hon.

Enligt Anna Rosenqvist är eleverna till och med betydligt duktigare än många vuxna i vissa avseenden när det kommer till internetbeteende.

– Jag har fått lära mig till exempel att de unga sällan delar saker på Facebook. Det är betydligt vanligare att föräldrar delar saker, ibland lite för snabbt, och det är intressant. Där är de i flera fall betydligt mer källkritiska än vad många vuxna är.

Har BRUS förändrat din syn på elevernas vardagsbeteende på internet?

– Jag har fått mer förståelse. Min inställning till mobiltelefonen har ändrats, de lever ju med den på ett annat sätt än vad vi vuxna gör. Det är jättespännande och det visar tycker jag att man istället för att förbjuda den i stället ta fram den och använda den på BRUS-lektionerna.