Patrik Waldenström vd Vackstanäsgymnasiet
Debatt

”Kontroll av vinster hotar pedagogisk mångfald”

Både kommunala och fristående skolor bidrar till att lägga grunden för barns och ungas framtid. Båda har fått förtroende för myndighetsutövning i form av betygsättning. Det är uppenbara skäl för en viss likriktning mellan friskolor och kommunala skolor.

Det finns också skäl som talar för en ökad frihet för friskolorna. De ska bidra till mångfald och vara fria att hitta alternativa lösningar. Att bejaka föräldrars och elevers önskemål att välja en skola med en viss pedagogik eller profil ökar studiemotivation och trivsel. Det kan gälla Waldorf- eller Freinet-inriktning, Fryshusets gymnasium eller Stadsmissionen i Stockholm, som nu tagit över sex av JB-gymnasierna runt Mälardalen och gjort dem icke vinstutdelande.

För närvarande ser vi en minskad frihet och en ökad likriktning. Staten litar inte på de fristående skolorna. Misstron beror till avgörande del på att huvudmän tillåts verka i skolan med syfte att tjäna pengar, att dela ut vinst, i stället för att enbart ha den pedagogiska verksamheten för ögonen. Det är en ulv som måste tämjas och kontrolleras. Det är unikt för Sverige.

Vi måste återfå förtroende och tillit i den svenska skolan. Tyvärr ser vi i stället hur konfliktytan och misstroendet ökar med de lösningar som fortlöpande presenteras: domstolsförfarandet i många frågor, en allt starkare Skolinspektion med utökad vitesmakt, jämförelser mellan olika skolor med påföljande negativ media.

Jag tror inte att dessa åtgärder är riktade mot de idéburna skolorna; vi vet att våra skolor generellt har hög lärartäthet, stor andel behöriga lärare, huvudmän med gott syfte och god bakgrund med mera. Däremot är det bekymmersamt med det ökande kontrollbehovet. Vi kommer i kläm när man egentligen vill klämma åt andra.

En klar majoritet av huvudmännen inom grundskolan och en fjärdedel av huvudmännen inom gymnasieskolan är idéburna, om man med idéburen menar att man inte delar ut vinst. Sammanlagt finns det runt 400 sådana huvudmän med runt 500 skolor. Till det kommer minst lika många förskolor.

Ändå är de flesta friskolorna vinstutdelande, eftersom många aktiebolag äger ett flertal skolor. Tyvärr finns en tendens att skolkoncernerna ökar sin andel av friskolorna genom uppköp och nystart av skolor där man finner en god lönsamhet. Om inte detta får ett slut, så kommer mångfalden inom det svenska friskolesystemet att fortsätta att minska.

Sedan i våras finns det två rikstäckande friskoleförbund med likartad verksamhet. Båda stöder fristående skolor på olika vis, men vi har olika budskap i vårt utåtriktade arbete. Friskolornas riksförbund lägger mycket möda på att försvara rätten till vinstutdelning och en köp- och säljmarknad för skolor. Idéburna skolors riksförbund stöder de icke vinstutdelande skolorna och anser att eventuell vinst i en skola ska gå tillbaka till eleverna och skolan. Med sitt medlemskap kan man välja vilket budskap man vill stödja.

När får vi se ett system i Sverige, som i likhet med andra länder enbart tillåter idéburna friskolor att verka?

Patrik Waldenström
Ordförande Idéburna skolors riksförbund

Kommentera