robert_lund_klassrum

Robert Jivegård, huvudskyddsombud och kommunombud för Lärarnas Riksförbund i Lund. Foto: Andreas Hillergren.

Arbetsmiljö

Lärarnas priolista används inte: Okunskap bland rektorer

I Lund tog man 2017 fram en prioriteringslista för att renodla läraruppdraget och minska stressen. Men en ny kartläggning som Lärarnas Riksförbund har gjort visar att priolistan inte används på många skolor.
– Det är illa och ett stort problem, säger Robert Jivegård, kommunombud för LR i Lund.

Läs hela listan

Klicka på bilden för att läsa hela listan.

Klicka här för att läsa hela listan

I september 2017 enades fack och arbetsgivare i Lund om vilka delar av grundskolelärarnas arbete som skulle plockas bort när tiden inte räcker till. Syftet med prioriteringslistan har varit att komma tillrätta med lärarnas höga arbetsbelastning.

Prioriteringslistan innehåller 31 arbetsuppgifter indelade i fyra kategorier. Kategori 1 är viktigast, och innehåller endast en post: ”Undervisning med undervisningsrelaterade uppgifter”. Kategori 4 innehåller de arbetsuppgifter som först ska rationaliseras bort vid behov, som exempelvis läxhjälp, föräldramöten och pedagogisk lunch (se hela listan i faktarutan).

Lärarnas Riksförbund i Lund kan efter att ha genomfört en enkät konstatera att de verktyg som arbetats fram för att motverka arbetsbelastningsskador inte används i tillräckligt hög utsträckning.

I enkäten uppger endast var tredje lärare att prioriteringslistan använts när de diskuterat för hög arbetsbelastning.  

– Jag tror att det kan grunda sig i en okunskap. Vi har haft en del nya rektorer och en del nya medarbetare i kommunen. Organisationen har inte fokuserat på de här rutinerna. Man gjorde det då, slutet av 2017, när prioriteringslistan kom. Men med tiden har den hamnat i skymundan, säger Robert Jivegård är huvudskyddsombud och kommunombud för LR i Lund.

– Dessutom är det en väldigt pressad budget, även i Lund har man så kallade effektiviseringskrav på skolorna. Att då vidta åtgärder när någon lärare inte hinner med sina arbetsuppgifter kan vara förenat med en kostnad.

Robert Jivegård tycker att det är beklagligt att prioriteringslistan inte har använts bland många av lärarna i kommunen och att lärare inte har blivit tillräckligt informerade av rektorerna om att priolistan finns när arbetstiden inte räcker till.

– Det är inte bra. Lund har kommit väldigt långt i att arbeta fram planer vad gäller prioriteringslistan och hur man ska agera när tjänsten är för tung och arbetsuppgifterna inte hinns med, men det är inte tillfredställande att listan inte används i den graden som den ska.

Lärarnas Riksförbunds enkät visar även att hälften av de lärare som har diskuterat för hög arbetsbelastning med sin chef uppger att inga åtgärder alls har vidtagits.

– Det är illa och ett stort problem. Det är en tröskel i sig att gå in till sin chef och säger att det är för mycket och att då inte bli bemött på det sättet att det blir någon åtgärd – så det är inte alls bra att hälften av medlemmarna upplever detta, säger han. 

Skolvärlden har under den senaste tiden belyst hur kommuner över hela Sverige skär i anslagen till skolan och runt om i landet upprörs och protesterar lärare mot nedskärningarna.

– Ska en skola vara riktigt bra måste man ha lärare som orkar med sitt jobb, säger utbildningsminister Anna Ekström.

Robert Jivegård tycker det är kloka ord från utbildningsministern, men han vill också se ett krafttag i arbetsmiljöfrågan från regeringens sida.

– Här har vi då lärare som går in och säger: ”nu hinner jag inte, nu är det för mycket”, men ändå händer det inget. Då är inte en skola riktigt bra och resultaten blir inte så bra som de skulle kunnat bli.

Han menar att arbetsgivaren ofta fokuserar väldigt mycket på skollagen och Skolverkets direktiv, och man fokuserar inte lika mycket på att man har en arbetsmiljölag och arbetsmiljöverket att förhålla sig till.

– Det gäller att hålla två bollar i luften samtidigt här och allt för ofta så tappas arbetsmiljö-bollen. Det ser vi nog i flera kommuner i landet.

– En del kommuner, dock inte Lunds kommun, anstränger sig på att hitta lärare i andra länder – till exempel Finland. Jag tycker att det skulle vara bättre att ta hand om de lärarna som redan finns här. En stor del av lärarbristen skulle kunna lösas om man fick tillbaka alla de som har slutat arbeta som lärare. Det är ett resursslöseri.

Och då hade en fungerande prioriteringslista kunnat locka tillbaka lärare, menar du?

– Ja, det tror jag, som en del i att skapa en dräglig arbetsbelastning. En väl fungerande arbetsmiljö kommer att locka tillbaka många lärare.

På samverkansmöten i vår, där fack och arbetsgivare samlas för att diskutera olika frågor och utveckling, kommer Lärarnas Riksförbund i Lund att fortsätta lyfta frågan med prioriteringslistan och vad som kan göras för att förbättra situationen. 

– Det är inte så svårt att ordning på arbetet med den här prioriteringslistan, om man verkligen vill. Jag har goda förhoppningar att listan ska börja användas mer framöver. Lunds kommun har trotsallt ansträngt sig för att prioriteringslistan och rutinerna ska komma på plats i skolorna – därför tror jag att kommunen vill se till att det blir mer känt och använt också, säger Robert Jivegård.  

Om problemet kvarstår efter mötet i vår så finns alltid möjligheten att vända sig till Arbetsmiljöverket.

– Men vi vill låta förvaltningarna och Lunds kommun få en god möjlighet att arbeta med detta först. Detta är alvarligt, men vi vänder oss till Arbetsmiljöverket först om vi inte når framsteg med arbetsgivaren, säger han.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm