”Läsförståelsestrategier får inte bli en receptbok”
Lärarutbildaren Barbro Westlund har jämfört hur lärare i Sverige och Kanada undervisar i läsförståelse i grundskolans mellanår.
– Eftersom kanadensisk skola har signifikant bättre resultat än svensk skola ville jag även jämföra de två skolsystemen utifrån vad som sker i undervisningen när eleverna går från att lära sig läsa, till att läsa för att lära.
För tio år sedan fick Barbro Westlund Utbildningsakademins stora pris för sin nytänkande undervisning i arbetet som lågstadielärare. Efter en tid som lärarutbildare beslutade hon sig för att disputera. Strax före jul lade hon fram sin avhandling ”Att bedöma elevers läsförståelse – en jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår” vid Stockholms universitet.
– Lärare behöver tillgodogöra sig och använda ett professionellt språk om vad läsförståelse är. Läsförståelse är så mycket mer än summan av dess ingående delar. För att elever ska kunna beskriva hur de förstått en text behöver de ett språk att uttrycka sina tankar på, säger Barbro Westlund.
Istället för att eleverna ska ta fullt ansvar för sin förståelse av olika texter redan från början behöver de få vägledning av läraren, för att sedan successivt kunna ta ett allt större ansvar.
– Att undervisa i läsförståelse innebär inte att eleverna ska lämnas åt sig själva och svara på frågor om en läst text. Det är istället eleverna som ska uppmuntras till att ställa frågor om den aktuella texten. För att kunna göra detta krävs att läraren visar hur man gör.
En av slutsatserna är att det inte räcker att som lärare säga att eleverna ska ”läsa mellan raderna” eftersom de inte förstår vad det betyder. Läraren behöver istället visa eleverna hur hon eller han själv gör när hon drar slutsatser utöver vad som står i texten.
Barbro Westlund påpekar att det finns en risk att färdighetsträningen av läsförståelsestrategier tar över undervisningen av textens huvudbudskap, som är det centrala.
– Strategierna är enbart de mentala verktyg som används på ett flexibelt sätt för att skapa förståelse. Att undervisa i förståelsestrategier får aldrig bli som en slags receptbok.
Barbro Westlund anser att den svenska lärarutbildningen behöver lägga större fokus på hur man aktivt undervisar i läsförståelse och förståelsestrategier genom hela skoltiden.
– Läraryrket är komplext och därför behövs mycket praktik varvat med teori under lärarutbildningen. Som lärarutbildare upplever jag att många blivande lärare beskriver att de får för lite kunskap om hur man handlar i praktiken. Detta inbegriper inte minst en aktiv läsundervisning. Det hjälper inte att enbart ha teorier med sig i kappsäcken när man kommer ut i verkligheten.
Ytterligare ett område hon vill förstärka i lärarutbildningen är hur lärare använder bedömning som ett viktigt didaktiskt redskap i undervisningen.
– Istället för att främst ge feedback riktat mot eleverna, behöver lärare i högre grad använda feedback som återkoppling mot den egna undervisningen, som kan behöva ändras för att enskilda elever ska uppnå både kortsiktiga och långsiktiga lärandemål, säger Barbro Westlund och fortsätter:
– För att feedback ska vara effektiv ska den inte bara vara framåtsyftande mellan två avstämningspunkter utan också följas upp av läraren tillsammans med eleven, det vill säga svara på frågan om hur det blev och varför. Att generellt bara uttrycka att något är ”bra gjort” utvecklar inte fortsatt lärande fullt ut.