LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

I en debattartikel i Expressen gör Lärarnas Riksförbunds samtliga distriktsordförande gemensam sak och skriver om vad de menar är en vanvård av svensk skola ute i kommunerna.

– Det är starka ord, men de speglar läget i skolan idag där minst två tredjedelar av landets kommuner skär ner istället för att satsa. Det är inte heller några små nedskärningar det handlar om längre utan nu börjar det påverka medlemmarnas arbetsmiljö så allvarligt att vi känner att det måste göras någonting, säger Niclas Wahlgren som är distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Blekinge.

Som lärare i Karlshamn har han själv märkt av åtstramningarna. I september las en budget men i december reviderades den och plötsligt fattades tjugo miljoner till skolan.

– Kommunpolitikerna förväntar sig bara att vi ska kunna klara av det här – men det går inte att spara de pengarna. Man måste ha någon form av framförhållning om man vill göra förändringar, annars slår man bara sönder en fungerande skola, säger Niclas Wahlgren.

Och enligt honom har oron för kommande läsår präglat hela vårterminen – på det mentala planet.

– Ännu är inget effektuerat, just nu går vi på pengar som vi blev tilldelade i fjol. Men alla diskussioner kretsar kring hur vi ska spara och vad vi kan ta bort – det finns inte någon annan tanke i hela systemet idag.

Men trots minskade resurser syns inga ändringar i kraven på lärarna.

– Det är redan för mycket idag och med besparingarna kommer man inte tillsätta vikariat vilket betyder att man kommer fylla tjänsterna ännu mer. Man låter lärarna springa allt fortare vilket innebär att folk tröttnar. Antingen flyttar man och byter kommun eller så blir man sjuk, säger Niclas Wahlgren.

Med samma besparingstendenser i hela landet menar han och de andra distriktsordföranden att staten måste ta över finansieringen.

– Just nu diskuteras det kring HÖK-avtalets legitimitet, men så länge det avtalet gäller så måste vi agera på annat sätt. Staten måste gå in och bygga upp någon form av regional skolnämnd som tar över den kommunala byråkratin. Det som kan göras av några hundra personer på en länsskolnämnd runt om i Sverige görs idag av tusentals personer i 290 kommuner. Kommunpolitikerna har alldeles för dålig kunskap kring hur skolan fungerar, säger Niclas Wahlgren.

Ni skriver att det som nu behövs är politisk handlingskraft och inte utredningar. Men måste inte en förändring till en statlig skola utredas först?

– Det finns ju redan utredningar som är gjorda. Skolkommissionen har pekat på hur man skulle kunna få en ökad statlig finansiering. Just nu tror jag snarare att det handlar om politisk oenighet.