LR:s budgetkrav: Så mycket pengar behöver gå till skolan

Lärarnas Riksförbund uppmanar regeringen att höja anslagen till skolan i budgetpropositionen. Totalt 14, 75 miljarder krävs enligt facket för att bland annat kompensera kunskapstapp och anställa speciallärare.
– Satsningarna på skolan är för små, för otydliga och för kortsiktiga, säger förbundsordförande Åsa Fahlén.

Den 20 september lämnar regeringen budgetpropositionen för 2022 till riksdagen. På fredagen presenterar Lärarnas Riksförbund sin egen beräkning av kostnader som budgeten behöver täcka.

Den största enskilda utgiftsposten i fackförbundets lista är de 10 miljarder kronor som ska gå till att kompensera kunskapstappet som uppstått hos eleverna till följd av coronapandemin. Siffran är baserad på LR:s tidigare undersökningar som visar att cirka 30 procent av undervisningen uteblev under våren 2020, vilket motsvarar en undervisningskostnad på fem miljarder. Följande terminer var skolan bättre rustad och mer undervisning kunde genomföras, varför den totala kostnaden inför budgetåret 2022 beräknas till 10 miljarder.

– Lärare har varit borta, elever har varit borta, och fjärr- och distansundervisningen är inte lika bra som närundervisning. Därför finns helt enkelt elever som behöver extra undervisning, exempelvis på eftermiddagar. Då behöver också lärarna få betalt för att jobba mer än sin ordinarie heltid, säger Åsa Fahlén.

Skolvärlden har upprepade gånger under pandemin skrivit om hur pandemin har ökat lärarnas arbetsbelastning och att många i yrket känner sig mer slitna än vanligt. Ändå menar Åsa Fahlén att det finns relativt många lärare som är beredda att undervisa extra för att  de elever som hamnat på efterkälken ska få en chans att komma ikapp.

– Enligt våra undersökningar kan hälften av lärarna tänka sig att jobba extra med sådan undervisning, på tre villkor: Det måste vara frivilligt, man ska få betalt och det ska vara under en begränsad tid. Alternativet är att man anställer nya lärare som ansvarar för den extra undervisningen, men det kan ju vara svårt med tanke på lärarbristen, säger hon.

Ytterligare 3,5 miljarder ska gå till att anställa 5 000 nya speciallärare, ett krav som LR har ställt tidigare.

­– Mycket kan en ordinarie lärare lösa, om den ges tid och möjlighet. Men emellanåt finns det tillfällen där det behövs extra kompetens. Det handlar om tidiga insatser när lärare identifierar att en elev behöver mer specialiserad undervisning. Det handlar både om sådant som uppkommit till följd av pandemin och sådant som alltid behövs. Speciallärarna är för få.

Finns det 5 000 speciallärare att anställa?

– Nej de finns inte idag, men här är det långsiktigt tänk. Lärare känner att en vidareutbildning inte alltid lönar sig eftersom skolor inte anställer speciallärare även om det hade behövts. Så det är lite hönan eller ägget; det måste bli tydligt att man tänker anställa speciallärare för att folk ska utbilda sig till det. Och då måste det få kosta, säger Åsa Fahlén.

En miljard vill facket ska användas som incitament för huvudmän att anställa behöriga lärare, i stället för att lockas att spara pengar på att anställa obehöriga.

– Det är ett reellt problem att huvudmän anställer obehöriga i stället för lärare. Det här är ett försök att råda bot på det med en morot i stället för piska. Ibland väljer huvudmän att anställa obehöriga för att det kortsiktigt är billigare och kommer vi inte bort från det kan vi lika gärna säga att vi inte har någon lärarutbildning.

250 miljoner ska gå till att vidareutbilda personalen som ska vara lärare i den tioåriga grundskolans första år.

Totalt uppgår konstnaderna för LR:s förslag till 14, 75 miljarder kronor, vilket kan jämföras med de 1,6 miljarder skolan fick i budgeten 2021. Enligt Åsa Fahlén är den stora skillnaden motiverad – hon tror till och med att det i längden kan vara en besparing.

– Det är absolut en rimlig summa. Man skulle kunna räkna på utväxlingen av de här pengarna, och räkna på vad det kostar inte satsa på de här pengarna. Andra länder, Nederländerna till exempel, har miljardsatsat efter att ha räknat på kunskapstappet. I jämförelse är Sveriges satsningar en fis i rymden, och riskerar att kosta mer för skolan och samhället i förlängningen. Skolan ska alltid ses som en investering och inte en kostnad.