Många utmaningar för nya utbildningsministern

– Vi ska ha en bra utbildnings- och skolpolitik som gör att alla barn får den tid de behöver i skolan. Jag är väldigt glad för att vi kan lägga fast en bra politik med tidiga insatser, se till att inget barn halkar efter, att alla barn får den tid de behöver redan i förskoleklass och i de tidiga årskurserna och jag ser väldigt mycket fram emot att få samarbeta med Helene Hellmark Knutsson och Aida Hadzialic, sa Gustav Fridolin när de nya statsråden kort visade upp sig för pressen efter regeringsförklaringen.
 
Nu är det upp till bevis för de nya statsråden. Löftena om att förbättra skolan är många och väcker en hel del frågor. Både statsminister Stefan Löfven och utbildningsminister Gustav Fridolin betonar att lärarna ska få mer tid med eleverna, klasserna i de lägre åldrarna ska bli mindre liksom grupperna i förskolan. Det kräver fler lärare. Samtidigt vet vi att få söker sig till läraryrket och många av dem som arbetar i skolan i dag gör det som obehöriga.

– Det är en ekvation som är svår att få ihop. Många menar att eftersom det är så tufft att vara lärare i dag så är det få som vill utbilda sig. Då blir det viktigt att skapa bättre förutsättningar för lärarna och då kommer vi till det här med mindre klasser och minskad administrativ börda till exempel. Men det är en knepig situation att få ihop, kommenterade statsvetaren Jenny Madestam när Skolvärlden granskade Jan Björklunds utmanare inför valet.

För att locka fler till läraryrket måste dess attraktivitet höjas. Regeringen kommer att fokusera på att höja läraryrkets attraktivitet sa statsministern när han läste upp sin regeringsförklaring. Även det blir en utmaning för de nya skolpolitikerna.

– Jag tror inte att det enbart handlar om lönen. Det är en attitydfråga som är mycket större än så och inget man påverkar med några lätta politiska penseldrag, kommenterade Anna Forssell, forskare i pedagogik, frågan i Skolvärldens granskning.

Hon menade då att både Socialdemokraterna och sittande regering konsekvent har minskat lärarnas autonomi under de senaste 20 åren. Arbetstiden regleras strikt och kraven på dokumentation har ökat. 

– Ett yrke med status har också en hög grad av autonomi. Alla de kontrollfunktioner som införts och de utvärderingar som görs av skolorna signalerar en och samma sak: ”vi litar inte på er” och det är motsatsen till autonomi. 

Regleringen av lärares arbetstid är ett tecken på bristande tillit, menade Anna Forsell.

– Men det är inget parti som föreslår att man ska avreglera lärarnas arbetstid, vad jag vet. Det vore drastiskt och spännande att låta lärare själva bestämma. Om lärarna ska återfå sin status måste de också få tillbaka sitt självbestämmande.

Läs hela granskningen av Miljöpartiets och Socialdemokraternas skolpolitik i Skolvärlden nummer 6.