Motivation. EngŒngspublicering SkolvŠrlden, Foto: Anna von Bršmssen
Foto: Anna von Brömssen

Motivation nyckeln till lärandet

Kanske är det din viktigaste uppgift: att skapa motivation hos dina elever. Enligt den senaste forskningen är det framför allt två saker som ger motivation – meningsfullhet och bekräftelse.
– En elev blir motiverad när hon ser en mening med det hon gör och när hon blir sedd som den hon vill vara, säger Lars-Åke Kernell, en av landets mest erfarna lärarutbildare.

Fakta/Motivation

Motivation har antingen ett bruksvärde:
Eleven ser en direkt nytta med att lära sig något – hon känner att hon har användning av undervisningen. Eller ett bytesvärde: här är nyttoaspekten svagare, exempelvis undervisning som eleven inte ser någon vits med förutom att hon behöver den för att kunna söka till högre utbildning.

Metasamtal:
Samlingar med hela klassen där man samtalar om själva undervisningen under några minuter, exempelvis i början av lektionen. Samtalet kan innehålla allt från lektions- och kursupplägg, till stämningen i klassen och hur man upplever läraren. Kan även göras individuellt.

Hemliga boken:
En skriftlig variant av metasamtalet där elever skriver ner sina åsikter och upplevelser om situationen i skolan, relationer till kamrater och vad de anser om läraren. Särskilt lämpligt när elever har svårt för att tala inför klassen. Eller när det handlar om känslig information.

All utbildning bygger på motivation. När dina elever är omotiverade försvinner lusten att lära och de blir stökiga, passiva – eller kanske till och med ifrågasätter dig och din lektion. I det läget är det lätt att famla efter snabba lösningar.
– Det finns en övertro på Metoden som ska få alla motiverade. Men motivation handlar om grundläggande psykologi, säger Lars-Åke Kernell, didaktiklärare vid Göteborgs universitet, som genom åren gjort över 800 praktikbesök inom lärarutbildningen.
För några år sedan kom hans bok om läraryrket, ”Att finna balanser”. Just nu skriver han på en ny bok, som handlar om motivation i klassrummet.
Han forskar inte själv, utan arbetar i stället med att göra nya forskningsresultat tillgängliga för lärare.

Känna till motivet

En förutsättning för motivation är att man vet motivet.
– Vi människor tänker i orsak och verkan. Det väcker positiva förväntningar att veta vilken nytta ett visst arbete leder till i framtiden. Det är därför en tonårskille kan vara motiverad att träna disciplinerat på gym, men inte för att göra grammatikläxan, säger Lars-Åke Kernell.
Han delar upp motiven i om de har bruks- och bytesvärden. Ett bruksvärde ger ett omedelbart mål med undervisningen. Eleven känner att hon kan ha nytta av det hon lär sig.
Bytesvärdet har en svagare nyttoaspekt, exempelvis en kurs som eleven inte ser någon vits med, men som krävs för att få behörighet till ett gymnasieprogram eller en högskoleutbildning. Lika viktigt som att veta varför jag gör något är att jag får respons på mina insatser.
– Alla människor trivs när vi blir sedda. Men det är inte vilken bekräftelse som helst, utan den som jag vill bli sedd för och därför är det viktigt för motivationen att vi förstår vad som förväntas av oss, säger Lars-Åke Kernell.

Kompisarna viktigare

Vad gör man då med elever som söker bekräftelse i att störa lektionen?
– För en strulig kille i 9:an blir det en konkurrenssituation. Han har en självbild som bygger på relationen med kompisar och den är viktigare än relationen med läraren. Jag rekommenderar att du pratar med eleverna om det här fenomenet i stället för att bara säga att ”om du fixar det här får du VG”.
En metod är reflekterande ”metasamtal”, individuellt eller med hela klassen, där eleverna berättar hur de har det, hur de ser på klassen och vilka förväntningar de har på undervisningen. Samtalet avslutas med att du förklarar målet med den just påbörjade lektionen.
När Skolvärlden berättar för några lärare på Ugglums skola i Partille om Lars-Åke Kernells tips nickar de instämmande.
– Motivation är ju vår stora utmaning. Jag försöker hitta den inre motivationen hos varje elev, vilket kanske är samma sak som bruksvärdet. I det långa loppet fungerar det inte med yttre motivation, att de gör saker för att de måste, säger Lena Åstedt, lärare i svenska och so årskurs 4–9.
Hon brukar säga till sina elever att de ska fråga om de inte förstått varför de ska lära sig en viss sak. När frågorna kommer tar hon upp tråden och har reflekterande samtal med klassen.
– När man jobbar på det här sättet är det viktigt att vara konkret och att ha korta mål. Eleverna har svårt att ha visioner som sträcker sig för långt framåt, säger hon.

Alla komma till tals

Lena Åstedt har regelbundet utvärderingar där hennes klasser får prata eller skriva om stämningen i gruppen, hur de ser på sin egen insats och på vilket sätt de vill arbeta. För att vara säker på att alla kommer till tals får de dessutom skriva ner sina åsikter i ”Hemliga boken”. Många gånger är det elever som är tysta under lektionerna som skriver mest (läs mer om ”Hemliga boken” i faktarutan invid artikeln).
Kollegan Anna Skebäck, även hon svenska- och so-lärare men årskurs 7–9, håller med, men konstaterar samtidigt att ju tidigare man börjar med att låta eleverna ta större ansvar, desto större chans är det att man lyckas.
– Det är sent att börja med reflekterande klassamtal i 9:an. Jag tror det kan vara perfekt att börja redan i 6:an när det är två år kvar tills betygen kommer in i elevernas liv. Då vänjer de sig att ta ansvar för lärandet, vilket ökar deras motivation, säger hon.
Lärarens egen motivation är också viktig. Om du brinner för något är det inte särskilt svårt att motivera eleverna. Det fungerar på samma sätt som om du ska försöka sälja något du egentligen inte tycker om eller tror på.
– De märker snabbt om läraren själv inte är motiverad och då avtar deras intresse markant, säger Anette Ivarsson, matematik- och no-lärare årskurs 4–9.
Ugglumslärarna är helt ense med Lars-Åke Kernells om betydelsen av att bekräfta eleverna. Samlingar där de får vara med och påverka undervisningen är ett bra tillfälle. Eller att man ser eleven i ögonen och kanske tar på henne när man kommenterar enskilda insatser.

”Ingen vill misslyckas”

Att bli sedd är naturligtvis särskilt viktigt för elever som på olika sätt har det jobbigt i skolan.
– Det finns ingen elev som vill misslyckas i skolan, men det finns ju de som har det jättejobbigt, som skulle vara sjukskrivna om de varit vuxna. För att hitta dem tror jag man får fråga vad de orkar göra och fira deras framsteg utifrån det läget. Så småningom måste de förstå att de själva är sin egen motor, att det inte finns någon annan som kan göra jobbet, säger Lena Åstedt.
Svårigheten är att se och att hinna med alla elever. Lars-Åke Kernell säger att läraryrket, med späckade kursplaner och nationella prov, blivit ett prioriteringsarbete där man alltid vill hinna med mer än det man faktiskt gör.
– Största hotet mot att få till det goda mötet är att allt tar mycket mer tid i dag än det gjorde för 15 år sedan.

Kommentera