Ämneslärare

NO-lärare pressas skriva på avtal om arbetsmiljöansvar

Fredrik Andersson

Enligt Fredrik Andersson är det inte ovanligt att lärare känner sig pressade att skriva på avtal som delegerar bitar av arbetsmiljöansvaret i klassrummet till läraren, utan att ha alla kunskaper eller förutsättningar i arbetet som krävs.

| Foto: Andreas Hillergren

Tidsbrist och stress är vanliga problem för ämneslärare i högstadiet och på gymnasiet. För NO-lärare tillkommer dessutom arbetsmiljöansvar och hantering av både kostsamma och farliga material.

Stora behov av extra anpassningar i klassrummet och konstanta krav på dokumentation av elevernas kunskapsnivåer leder till både tidsstress och samvetsstress för ämneslärarna, som inte får möjlighet att ge eleverna det de behöver.

– Ekvationen krav kontra resurser går inte ihop. Man kan ju få tiden att räcka till genom att göra ett sämre arbete, vilket skapar en inre stress. Alternativet är att lärarna jobbar mer än de ska för att upprätthålla kvaliteten och känna att man lever upp till den egna bilden av vad man ska åstadkomma. Det är många lärare som gör så, säger Fredrik Andersson, ordförande för Lärarnas Riksförbunds intresseförening för ämneslärare.

Han är också kritisk till den fortbildning ämneslärare erbjuds av arbetsgivarna.

– Fortbildningstiden används till saker som kanske inte alltid känns relevanta. Fortbildningen i själva ämnena brister. Man verkar se det som att om man har utbildat sig en gång så räcker det, men det stämmer ju inte. Om du utbildade dig för 20 år sedan har saker sannolikt ändrats sedan dess, säger han.

NO utmärker sig som ämne då vissa moment kan vara farliga för eleverna. De ska genomföra laborationer och hantera material som är direkt skadliga om något går fel. Som NO-lärare skriver du därför på avtal som delegerar bitar av arbetsmiljöansvaret i klassrummet till dig. Enligt Fredrik Andersson är det inte ovanligt att lärare känner sig pressade att skriva på sådana avtal utan att ha alla kunskaper eller förutsättningar i arbetet som krävs.

– Det saknas ofta tid och man har kanske inte alltid fått relevant utbildning. Personen som tar på sig ansvaret ska enligt arbetsmiljölagen ha rätt kunskaper, men man är extremt besvärlig som NO-lärare om man inte skriver på det där pappret. Jag har många gånger talat med lärare som känner sig pressade att skriva på någonting som de inte riktigt har förutsättningar att hantera, säger han.

Eftersom det är brist på NO-lärare händer det att skolor använder sig av exempelvis mattelärare för laborationer, vilket gör situationen än mer allvarlig.

– En del av rekryteringsproblemet är så enkelt att det har med pengar att göra. Den som är intresserad av naturvetenskap kanske inte väljer att utbilda sig till NO-lärare och få en negativ livslöneutvecklig i stället för att bli ingenjör. Anledningen att trots det välja lärarbanan är att det är helt fantastiskt att vara lärare, men lönemässigt är det inte jämförbart, säger Fredrik Andersson.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm