Matematik

Ny forskning: Därför väljer flickor bort matematik

Matematik

Elevresultaten ökade med matematiklyftet – utom i gruppen med socioekonomiskt svaga förutsättningar. Samtidigt visar forskning varför flickor väljer bort matematiken.

| Foto: Shutterstock

Enligt en ny rapport gav matematiklyftet effekt och elevresultaten ökade – utom i gruppen med socioekonomiskt svaga förutsättningar.
Samtidigt visar aktuell forskning att flickor ofta väljer bort matematik.

Matematiklyftet omfattade 60 procent av grundskolans matematiklärare. Det infördes efter att internationella mätningar visat att elevers kunskap i matematik sjunkit. På skolorna fick matematiklärare under ett år bilda studiegrupper för att utveckla undervisningen med hjälp av handledare. Skolverket organiserade Matematiklyftet och huvudmännen fick statsbidrag.

En rapport från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, redovisar att eleverna under de följande åren ökade sina resultat med 0,17 betygspoäng. Det motsvarar ett högre betyg i nationella prov för var femtonde elev, skriver TT.

Rapportförfattarna drar slutsatsen att Matematiklyftet är ekonomiskt lönsamt. För varje satsad krona får samhället tillbaka 27 kronor. Vässade kunskaper hos eleverna genererar på sikt högre yrkesinkomster.

Däremot gynnades inte samtliga elever av satsningen. Efter en indelning utifrån social bakgrund visade det sig att elever i den svagaste socioekonomiska gruppen inte förbättrade sina resultat. Enligt forskarna kan det troligen inte förklaras av att elever med utländsk bakgrund, och bristande språkkunskaper, är överrepresenterade i gruppen. Svenskfödda elever fick nämligen samma resultat.

– Vi vet inte varför satsningen inte hjälpte de svagaste eleverna, men vi tror att det kan ha att göra med de pedagogiska metoder som rekommenderades i satsningen – att ha mer elevaktiv undervisning, få eleverna att diskutera och problematisera. Förmodligen behöver dessa elever andra slags insatser för att förbättra sina färdigheter i matematik, säger Björn Öckert, professor vid IFAU, till TT.

Förra veckan presenterades också en studie från Stockholms universitet baserad på nederländsk data. Syftet var att försöka hitta svaret på frågan om varför flickor ofta väljer bort matematik, trots att flickor i allmänhet presterar bättre än pojkar i ämnet.

Maaike van der Vleuten vid Institutet för social forskning tror sig ha hittat en delförklaring till varför flickor tenderar att inte välja teknik- och naturvetenskaplig inriktning i sin utbildning och kommande yrkesliv.

Maaike van der Vleuten har tittat på om valen styrs/förklaras av flickornas relativa förmåga. De är visserligen genomsnittligt bättre på matematik än pojkar, men är de ännu bättre i andra ämnen?

– Även om du är bra på matematik, om du också är bättre i ett annat ämne, som språk till exempel, så är det ganska logiskt utifrån rationella val att du väljer det ämne du är bäst på. Och eftersom pojkar är jämförelsevis bättre i matematik, kan det vara mer logiskt för dem att välja en STEM-inriktning (naturvetenskap, teknik och matematik).

– Eftersom flickor ofta är relativt sett bättre i språk jämfört med matematik kan det därför vara mer rationellt att välja icke-naturvetenskapliga områden för dem. Denna relativa förmåga som förklaringsmodell har hittills ägnats ganska lite uppmärksamhet inom social forskning, menar Maaike van der Vleuten.

I det tidiga utbildningsvalet vid 15 års ålder noterade forskaren stora skillnader mellan flickor och pojkar. Flickor siktar in sig på språkorienterade områden medan pojkar är mer benägna att välja naturvetenskap och teknik.

Maaike van der Vleuten fann stora skillnader mellan könen i det tidiga utbildningsvalet. Redan vid 15 års ålder syns att pojkar är mer benägna att välja naturvetenskap och teknik, medan flickor tenderar att välja mer språkorienterade områden. Ungdomar väljer oftare områden de är jämförelsevis bättre på, där deras relativa förmåga är högre – inte nödvändigtvis den absoluta förmågan. Men studien visar också att detta inte förklarar könsskillnader i valen.

– Vi kan se att relativ förmåga är viktig. Är du jämförelsevis bra på matte väljer du matteinriktning. Men vad jag ser är att den här effekten inte skiljer sig för pojkar och flickor.

Hon noterar också hur stor betydelse familjebakgrunden har vid valet av studier.

– Om du kommer från en högutbildad bakgrund är det mer sannolikt att du blir bättre på matematik. Denna effekt är större för flickor, men den förklarar inte könsskillnaderna i studievalen. Att svara på vad som ligger bakom skillnaderna mellan pojkars och flickors studieval verkar inte vara så enkelt. Jag tror inte att det finns en enskild anledning till könsskillnaderna.

Av studiens resultat framgår att könsskillnaderna syns väldigt tidigt och att det kan få stor inverkan på unga elevers utbildningsvägar. Maaike van der Vleuten efterlyser därför forskning som studerar vilka faktorer som formar könsskillnader i tidig ålder.

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm