OECD granskar svenska Pisa-resultatet: ”Problematiskt”

Strax före jul presenterades resultaten i den internationella kunskapsmätningen Pisa 2018. Jämfört med motsvarande undersökning 2015 visade de svenska resultateten på en tydlig positiv utveckling. Svenska elever fick högre poäng i alla tre undersökta ämnen – läsförståelse, matematik och naturvetenskap – jämfört med den förra mätning och Sverige placerade sig genomgående över OECD-snittet.

Utbildningsminister Anna Ekström beskrev dagen som en glädjens dag.

– Jag är så glad för alla elever, lärare och rektorer som har kämpat och lyckats höja resultaten i alla de här ämnena. De ska vara stolta idag. 

Andra ifrågasatte om de svenska resultaten i Pisa 2018 verkligen var jämförbara med resultaten i undersökningen tre år tidigare.

På grund av en stor andel nyanlända elever till Sverige var det i Pisa 2018 en betydligt större andel elever som exkluderades från att delta i undersökningen jämfört med tidigare mätningar.

Enligt de internationella reglerna får nyanlända elever, som undervisats i sitt nya lands språk mindre än ett år, undantas från provet. I en granskning hävdar dock tidningen Expressen bland annat att en för stor mängd elever med utländsk bakgrund gallrats bort från att skriva provet, vilket har påverkat de svenska resultaten i positiv riktning.

Anna Ekström säger till TT att hennes utgångspunkt är att Skolverkets och OECD:s statistik är korrekt.

– Men eftersom det kommit frågetecken och eftersom det är så viktigt att regeringen och riksdagspartierna kan lita på Pisaundersökningen har jag tagit initiativ till att OECD granskar både resultat, urval och statistik ytterligare en gång – för att vara på den riktigt säkra sidan.

Författaren och skolexperten Per Kornhall menar att det är väldigt allvarligt att en så pass stor andel av eleverna har undantagits från att göra undersökningen.

– Det maskerar problem kring olikvärdigheter och liknande som finns i svensk skola. Ett sådant här test måste genomföras enligt reglerna för att vara jämförbart mellan länder och för att vi ska kunna använda det till det som det är tänkt. Samtidigt kan man förstå var för det har blivit så här. Det är ett faktum att vi tog emot många gånger fler flyktingar från Syrien 2015 än något annat motsvarande land. Hur man än hade hanterat det här, hade trenderna blivit lite besynnerliga.

– Men om man inte har följt regelverket är inte uppgifterna jämförbara. Då kan vi inte använda dem till den typ av analyser som de är tänkta till. Detta är en av de få mätpunkterna som vi har i det svenska skolsystemet för vad som händer. Om vi då inte följer regelverket, utan hanterar det som någon sorts tävling som vi ska vinna, blir det problematiskt.

Finns det även kritik mot andra länders sätt att följa regelverket?

– Det har alltid funnits kritik i varierande omfattning. När trycket ökar för att man av politiska skäl ska redovisa goda siffror kan det uppstå korruption i systemen.

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson säger till TT att han är trygg med att Skolverket gjort rätt samtidigt som han välkomnar en extern granskning.

– Vi ser inget behov av att gå igenom våra resultat en gång till, men eftersom det finns ett ifrågasättande kan det finnas anledning att en annan aktör tittar på Skolverkets hantering. Det har jag verkligen inget emot.