Ojämlik skola 

Skolor för elever i behov av stöd vanligast i Stockholm

Fristående skolor som bara tar emot elever i behov av särskilt stöd blir allt fler. Över hälften av dessa skolor finns i Stockholmsområdet.
– Möjligheten att välja dessa skolor varierar i praktiken stort beroende på var i landet du bor, säger Annika Haglund på Skolverket.

Skolor för elever i behov av särskilt stöd

Skolorna riktar sig ofta till elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD och autismspektrumtillstånd.

Många skolor riktar sig även till elever med annan problematik. Bland annat nämns elever med social problematik eller elever med tidigare skolmisslyckanden.

Källa: Skolverket 

Skolverket har kartlagt de skolor enbart tar emot elever i behov av särskilt stöd. Läsåret 2013/2014 var de 68 stycken och finns i 35 av landets 290 kommuner. 22 stycken finns i Stockholms kommun, över hälften finns i Stockholmsregionen medan koncentrationen är betydligt lägre i övriga storstadsområden. I norra Sverige finns ytterst få av dessa skolor. 

– Möjligheterna att välja dessa skolor varierar, i praktiken, stort beroende på var i landet du bor. En anledning är den nuvarande tolkningen av skollagen enligt vilken det endast är fristående skolor som får begränsa antagningen. Vi föreslår därför att regeringen förtydligar skollagen så att även kommuner får ha sådana skolenheter, säger Annika Haglund, undervisningsråd på Skolverket i ett pressmeddelande.

I den studie som Skolverket gjort har man också intervjuat lärare, elever, rektorer och föräldrar. De elever som söker sig till de skolor som enbart tar emot elever i behov av särskilt stöd gör ofta det på grund av att det inte fungerat i den tidigare skolan. Det den nya skolan erbjuder är ett litet sammanhang, hög personaltäthet, specifik kompetens hos personalen samt långtgående anpassning av utbildningen efter elevernas behov.

Dock är det en liten andel av eleverna på dessa skolor som uppnår kunskapskraven. 

– Detta gör att det behövs mer forskning och dokumenterad beprövad erfarenhet kring detta, särskilt eftersom dessa skolor ökat under det senaste årtiondet, säger Annika Haglund.

En annan problematik som lyfts fram rör finansieringen. Både skolorna och kommunerna tycker att det tilläggsbelopp som skolan kan få utöver grundbeloppet från elevens hemkommun är besvärligt att hantera. För skolorna är det resurskrävande att ansöka om tilläggsbeloppet och kommunerna anser att det är svårt att förutse kostnaderna på förhand för en elevs behov av särskilt stöd. 

– Vi tycker att regeringen bör se över resursfördelningssystemet ur ett elevperspektiv och införa ett system som baseras på skolornas insatser i form av kostnader för personal, lokaler och utrustning istället för den nuvarande bedömningen av enskilda elevers behov, säger Annika Haglund i pressmeddelandet. 

Kommentera