”Pisa-resultaten är en pinsam historia”

Pisa är ett verktyg som leds av OECD och som kunskapsutvärderar olika länders skola. Det är läsförståelse, matematik och naturvetenskap som 15-åringar testas för inom ramen för grundskolan.

I december nåddes vi som arbetar i skolan av glädjande besked från vår skolminister Anna Ekström. Sveriges resultat ökar i förhållande till andra länder och vi klättrar i rankingen. Nu avslöjas dock att resultatet friserats genom en granskning som Expressen publicerade härom dagen. Enligt denna granskning ska en stor del av resultaten från de utrikes födda och elever med funktionsvariationer ha plockats bort från Pisa 2018.

OECD:s regelverk medger inte att elevers provresultat sållas bort i den utsträckning som eventuellt gjorts. När siffror friseras medför ju det att resultaten inte går att tolka på ett adekvat vis.

De svenska resultaten har successivt sjunkit sedan 2006, 2009 och 2012 och röster har höjts både från oss som arbetar i skolan, experter och politiker kring att skolan måste reformeras i syfte att öka elevresultaten.

Genom åren har även försök till analys gjorts och frågeställningar väckts. Kunde felet bero på kommunaliseringen som främst syftade till att öka besparingar och ledde till svagare statlig kvalitetskontroll och lägre lärarlöner? Var det möjligen i denna besparingsiver som elever med funktionsvariationer började få mindre stöd? Vi kan även dra paralleller till att antalet barn med diagnoser ökar och utgör i dag en större del av skolans helhet, i varje klass finns flera elever i behov av stöd.

Det borde ju vara rimligt att alla elever är inkluderade när det kommer till att ordna undervisning i grundskolan. Att sedan räkna bort dessa elevers resultat från Pisa är förkastligt och leder till att resultaten i egentlig mening inte säger något om hur det står till med svensk skola.

Om det skulle vara så att Expressens granskning stämmer ställer ju det skolan på ända. Vi som arbetar i skolan har en grundsyn kring att kunskap är viktigt och för oss är olika utvärderingsverktyg viktiga. Dels för att vi vill bedriva någon form av egenkontroll, höll det här undervisningsmomentet god kvalitet? Syftet med prov i skolan är ju just att testa av om vår undervisning lett till att eleverna erövrat ny kunskap. Vi skulle väl aldrig drömma om att frisera resultaten, för om så vore skulle vi med största sannolikhet betrakta oss själva som fuskare. 

Visar det sig att Sverige uppgett falska siffror har både Skolverket och vår skolminister Anna Ekström mycket att stå till svars för. Dels är det en vansinnig kränkning mot alla de elevgrupper som då inte får inkluderas i resultaträkningen, räknas inte de eleverna? Dels är det en total brist på respekt gentemot hela skolväsendet där så många lärare, specialpedagoger med flera kämpar och sliter för att eleverna ska lämna grundskolan med så mycket kunskap som möjligt i sitt bagage. I slutänden skulle det här kunna vara så allvarligt att skolministern behöver fundera på att avgå för i min värld ska en skolminister brinna för alla elevers rätt till en likvärdig skola.

Anna Hagberg, lärare, specialpedagog

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.