Professorn: Glädjebetyg vanligast på friskolor

Koncernen Internationella engelska skolans (IES) verksamheter ligger alla över det nationella betygsgenomsnittet. Men två tredjedelar av det försprånget beror enligt den nya studien på generös betygssättning snarare än goda prestationer.

– Det finns vissa skillnader mellan de stora koncernerna Academedia, IES och Kunskapsskolan, men alla friskolegrupper är generösa i sin betygsättning enligt mina resultat, säger Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och författaren bakom rapporten.

Han är inte förvånad över resultatet – studien följer på Skolverkets rapport i februari som visade att elever från fristående skolor har högre betyg än elever på kommunala skolor, men klarar sig sämre på högskolan.

– Det finns en mängd andra rapporter där man kan se det här resultatet i datan om man läser i detalj. Det här var ett sätt att undersöka saken genom att använda officiella data.

Rapporten heter ”Trust-Based Evaluation in a Market-Oriented School System”, en titel som speglar Jonas Vlachos grundläggande kritik mot det svenska skolsystemet: kombinationen av en marknadstillvänd skola och en resultatuppföljning som bygger på tillit. Det är två saker som enligt honom är oförenliga.

– Det finns en motsättning där emellan. Det är två styrmodeller som konkurrerar med varandra och som är svåra att förena. Konkurrensen kommer att resultera i att försöka tillfredsställa marknadens efterfrågan, tillitsbaserad styrning bygger på att man ger ett stort förtroende till skolorna och att man inte bara gör det som marknaden efterfrågar, säger han.

Men båda systemen syftar väl till att uppnå goda resultat?

– Även om folk är intresserade av kunskap, så är de också alltid intresserade av högre betyg. Det finns så tydliga incitament: både föräldrar och barn vill ha bra betyg, och skolan vill också se bra ut. Det där var en motsättning även under den mer centraliserade skolan med en enda huvudman, men det var ett mindre problem än det är idag.

Gymnasieminister Anna Ekström är bekymrad över rapporten.

– Så här kan vi inte ha det. Jag ser att hela tilliten till betygssättningen och faktiskt tilliten till skolan riskerar att undergrävas. Betygen i Sverige ska spegla hur mycket eleverna har lärt sig och hur mycket eleverna kan. De ska inte spegla vilken skola eleven går på, säger hon.

– Bakom det här finns det en marknadsstyrning av skolan som riskerar att blåsa upp betygen. Jag hoppas ju fortfarande att regeringens förslag om vinstbegränsning i skolan ska gå igenom i riksdagen.

Hur ska det stoppas?

–  Regeringen har ju fått igenom en viktig lagändring, nämligen att när man sätter betyg så ska man särskilt beakta resultaten på nationella prov. Jag hoppas att det kan leda till att de lärare som verkligen vill sätta rättvisa betyg får lite råg i ryggen och kan använda betygssystemet som det ska användas, säger Anna Ekström.

Jonas Vlachos menar att det kan finnas anledning att se över styrningen av skolan, och då överväga om det krävs separata regelverk för friskolor respektive offentliga.

­– Mina resultat tyder på att olika typer av huvudmän svarar på incitament på olika sätt. En följdfråga blir då om man verkligen ska ha ett enhetligt system, eller om det ska finnas olika regelverk. Ett regelverk anpassat för den offentliga skolas behov kanske inte funkar för de privata. Det kan man även tänka på när det gäller finansiering. De kommunala måste finnas, de är kommunerna skyldiga till enligt lag. För friskolorna är det ett fritt val.

IES vill inte uttala sig om rapporten, mer än att de skickat ett pressmeddelande där de skriver att metoden Jonas Vlachos använder i studien behöver undersökas närmare. De hänvisar också till sin egen studie som tvärtom kommer fram till att kommunala skolor är de som sätter flest glädjebetyg.

Förenklat bygger Jonas Vlachos metod på antagandet att elevers prestation i matematik även säger någonting om deras prestationer i andra ämnen, något som kallas för ”förankring”.

– Det är en delvis ny idé, men särskilt unik är den inte. Folk har använt den för att titta på betygsavvikelser tidigare. Även Institutet för arbetsmarknads och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har använt en liknande ansats. Det är inte ett perfekt mått men det ger en god indikation, säger han.