lasseminarium
Paneldiskussion

Så kan du utveckla elevernas läsförståelse

Svenska barns och ungdomars dalande läsförståelse diskuterades på Bokmässan av en bred panel, som var överens om att frågeställningen kring ungas läsning behöver vässas.
– Vi måste passa oss för att det inte blir för mycket diskussion om att läsa, att bara man läser så händer något. Det är oerhört viktigt hur man läser och vad man läser, sa läs-och skrivutvecklaren Barbro Westlund.

Hon deltog i diskussionen tillsammans med läsambassadören Johanna Lindbäck, försteläraren i svenska Katarina Lycken-Rüter, författaren Fredrik Backman och Växsjös skolbibliotekariesamordnare Eric Haraldsson. Samtalet handlade mycket om att valet av texter och om att diskussionen efter läsningen är avgörande för utvecklingen av läsförståelse.

– Att det finns så många olika nivåer på läsandet i ett klassrum kan man använda som en styrka, för tillsammans har man en väldigt stor kollektiv förståelse för en text, men då vi måste ta oss tid att samtala om texter, sa Eric Haraldsson och nämnde hur elever i årskurs 1 hade hjälpt honom att lyfta sin egen förståelse för boken ”Petit, monstret” i en diskussion.

Elevers tystnad när man diskuterar böcker på högstadiet behöver heller inte alltid bero på bristande läsförståelse utan kan också handla om att man i den åldern har är oroligare för att göra bort sig inför andra.

– Då kan det vara bra att använda digitala responsverktyg för att hjälpa lärare att veta var eleverna befinner sig i läsförståelsen och hitta litteratur och strategier för det. Det jag nästan är mest orolig för är att alldeles för många svensklärare läser för lite och vi lärare måste jobba mycket mer tillsammans med bibliotekarier. Den lärare som inte är en läsare kommer att ha svårt att inspirera elever till att bli goda läsare, sa Katarina Lycken-Rüter.

Barbro Westlund nämnde sin skepsis mot diskussionen om att skolan behöver en litteraturkanon.

– Man måste utgå från att läraren och skolbibliotekarien har kunskap att vägleda eleverna i läsningen. Det går inte att välja strategier först och sen använda den på alla texter utan man måste alltid börja i texten och sen välja lässtrategier. Det finns en risk att vi mekaniserar läsundervisningen i dagens diskussion. Det är viktigt att vi behåller komplexiteten i läsförståelsen och där är valet av texter viktigt, att man väljer texter som är värda att gå på djupet med.

Katarina Lycken-Rüter:

– Jag tror att väldigt många böcker kan vara värda att läsa om man ställer intressanta frågor i ett samtal kring dem. Det är inte huvudsaken om man tycker om boken utan att den berör något som är viktigt för mig som människa.

Läsning behöver inte vara läsa en bok i soffan utan läsning behövs och används i väldigt mycket annat i samhället, poängterade bland annat Johanna Lindbäck.

– Det är inte bara svensklärarna som ska stå för läsning i skolan utan det är en mycket större fråga. Man behöver även läsa i matte och NO. Det är mer intresserat att prata om språk än läsning för det använder man hela tiden, sa hon och hyllade Nossebro för att man har anställt språkpedagoger i skolorna.

Syftet med läsningen avgör vilka frågor man ställer kring texten och det är viktigt att ställa verkliga frågor om saker som eleverna vill veta för det ska bli motiverande, enligt Eric Haraldsson.

– Ofta läser jag först skönlitteratur med eleverna och sen ställer vi frågor om vad det var vi fick veta i texten och sen frågar vi oss om vi kan lita på det och om hur vi kan kontrollera det på något sätt. Och så frågar vi oss vad eleverna vill veta mer utifrån boken. Sen är det tacksamt att koppla på facklitteraturen för där kan du få svar, och du kan få olika svar som du kan jämföra och kritiskt granska. Allt det här kan man göra det med utgångspunkt i skönlitteraturen.

– Jag använder hellre ordet engagemang än läslust för det ger en bättre bild av vad det handlar om, sa Barbro Westlund och berättade om ett amerikanskt forskningsprojekt som ville undersöka ungas minskade engagemang för samhället.

– Forskaren sa i ett läge till ungdomarna att om vi tänker oss att boken ”Rödluvan” är en allegori över kriget mellan Irak och USA, diskutera om president Bush var Rödluvan eller vargen. Det väckte engagemang hos ungdomarna, att de genom en barnbok som de kände till kunde problematisera politiska händelser. Man kan göra likadant med Hans och Greta och det tycker jag är väldigt intressant. Läsförståelse är komplext.

Eric Haraldsson berättade hur man kan motivera elever att läsa klart sina böcker. Istället för att be eleverna att skriva en recension, som så många lärare gör, kan man be eleverna att använda surfplatta göra ett boktips i form av en film om boken de läst som de sedan ska visa för eleverna i en annan klass på skolan. Att göra något för någon annan ökar engagemanget. Klassens alla boktips samlas sedan på en skolblogg som andra klasser kan se och de kan göra boktips tillbaka.

– En väldigt enkel idé där vi behövde kanske sex Ipads och eleverna tyckte plötsligt att det var jätteintressant att läsa de här böckerna. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm