flexibelt_klassrum_frida_larare

Frida Heerman är klasslärare i årskurs 5 på Duvboskolan i Sundbyberg.

Fysisk lärmiljö

Så skapade läraren studiero med flexibelt klassrum

På Duvboskolan har man gått ifrån det klassiska upplägget att utforma klassrum – och i stället satt in pilatesbollar och andra bekväma möbler. Lektionssalen har gjorts om till ett flexibelt klassrum där eleverna kan välja hur de vill sitta.
– Det har ökat mängdträningen och förbättrat studieron, säger läraren Frida Heerman. 

Det här har Frida Heerman infört i klassrummet:
  • 13 stycken pilatesbollar
  • Skärmar som täcker av arbetsytorna vid bänkarna, men de kan även flyttas runt i klassrummet om eleven vill sitta avskärmat vid en annan plats.
  • En soffa, Fåtöljer, sittpuffar, kuddar och saccosäckar. 
  • Portabelt datorbord med sits, som heter Ztools.
  • Bord i olika storlekar

På Duvboskolan i Sundbyberg i Stockholms län har man i ett av skolans klassrum valt att gå ifrån den vanliga uppställningen av skolbänkar som står riktade mot tavlan. Här har man i stället valt att ta bort elevernas stolar – och ersätta dem med pilatesbollar, fåtöljer och andra bekväma möbler för att förbättra arbetsmiljön i klassrummet. 
 
Bakom initiativet står skolans lärare Frida Heerman, klasslärare i årskurs 5, som fick upp ögonen för flexibla lärmiljöer – alltså klassrum som är enkla att möblera om – för ungefär ett år sedan. Nu har hon inrett hela klassrummet med möbler och andra avskärmande föremål för att maxa den fysiska lärmiljön.
 
– Vi prövade oss fram och jag började leta efter verktyg för att förbättra arbetsron, skapa trygghet och lust att lära och kände att det var dags att testa någonting nytt. Jag hade läst mycket om det här med flexibla klassrum och var sugen på att skapa en lektionssal som är inbjudande för eleverna. 
 
Frida Heerman talar gott om den nya fysiska lärmiljön och menar att det flexibla klassrummet skapar bättre förutsättningar för alla elever i dag, eftersom att upplägget tar i beaktning att alla elever är olika.
 
– För somliga elever fungerar det bra att sitta vid en bänk och på en stol, och det alternativet har vi. Men det är samtidigt väldigt många elever som inte tycker att de arbetar bäst när de sitter så – utan som i stället vill sitta på ett behagligare och mysigare sätt, säger hon och fortsätter:
 
– Vi har en klassrumsregel att man måste kunna prestera lika bra eller bättre för att du ska få tillåtelse att sitta flexibelt i klassrummet. Det har eleverna varit med att ta fram, så de är med på vad som gäller. De förstår hur viktigt det är att man ska få sitta olika för att få bra resultat och bra arbetsro i klassrummet.

Till vänster: Det finns en ”myshörna” längst bak i klassrummet. Där kan eleverna sitta och arbeta vid ett lågt bord, med kuddar och saccosäckar. Till höger: Bild över hela klassrummet. Foto: Frida Heerman.
Till vänster: Det finns en ”myshörna” längst bak i klassrummet. Där kan eleverna sitta och arbeta vid ett lågt bord, med kuddar och saccosäckar. Till höger: Bild över hela klassrummet. Foto: Frida Heerman.

 
Det flexibla klassrummet har lett till att alla elever nu får möjlighet att använda sig av den klassrumsmiljö som passar bäst för varje individ – vilket har skapat en mer inkluderande lärmiljö i klassrummet. Men framförallt har den nya fysiska lärmiljön lett till bättre inlärning, menar hon.
 
– Det skulle jag faktiskt säga, eftersom eleverna kommer igång snabbare med uppgifter och att de orkar sitta och arbeta längre med sina uppgifter. Det har ökat mängdträningen och förbättrat studieron – men det är så klart svårt att säga så här tidigt om det har blivit bättre kunskapsresultat, men jag anar det, eftersom undervisningstiden går åt till det den ska.
 
Upplever du att eleverna är mogna nog att kunna värdera vad som är det bästa alternativet att använda i klassrummet?
 
– De flesta är det, det är klart att det finns några som har svårt för det.
 
Hur hanterar du eleverna som har svårt för det?
 
– Det är därför det är så bra att vi har de här gemensamma reglerna. Då kan jag tillsammans med eleverna titta och se om de presterar bra med att sitta flexibelt just den dagen, då blir det tydligare för eleven. Jag kan fråga: ”har du hunnit med det du ska? Har du presterat lika bra eller bättre?”.

– Trots att de har friheten att välja flexibelt så är det några elever som väljer att sitta vid den traditionella bänken och på en stol. Jag tycker att det är jättebra att eleverna får upptäcka själva hur de lär sig bäst. Det är den största vinningen med det här upplägget.

Till vänster: I klassrummet finns det en soffa, skärmar och pilatesbollar.Till höger: Två fåtöljer som står framför några bord längre bak i klassrummet. Fåtöljerna kan flyttas runt i klassrummet. Foto: Frida Heerman.
Till vänster: I klassrummet finns det en soffa, skärmar och pilatesbollar.Till höger: Två fåtöljer som står framför några bord längre bak i klassrummet. Fåtöljerna kan flyttas runt i klassrummet. Foto: Frida Heerman.

  
Upplägget uppskattas av både elever, lärare och rektor. Men än så länge är det bara Frida Heermans klassrum som har blivit till ett flexibelt klassrum – men hon ser trenden och att fler kollegor vill prova.
 
– Det finns några som är tveksamma och kritiska till det här upplägget, och det kan jag förstå. Men mina elever visar att det här upplägget verkligen kan fungera.  Så nu börjar fler och fler bli intresserade av att införa sina egna flexibla klassrum. En del lärare har också hört av sig på mitt Instagramkonto och undrat hur man gör och bett om argument som de kan säga till sin rektor.
  
Hur har skolan finansierat klassrummet?
 
– Jag har efterfrågat i köp-och-sälj-grupper på sociala medier, jag har fått fynda möbler på smarta sätt. Sedan har jag en rektor som tror på den här idén, dock är det svårt med den tighta budgeten som finns.  

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm