laslust_0
Foto: Kalle Assbring

Så väcker du läslusten

Ungas läsförmåga faller år efter år och nya medier konkurrerar med lusten att läsa långa texter. Men språk-, läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzén är inte orolig, men frustrerad:– Jag vet att när man förändrar undervisningen får man en läsande klass och bättre resultat i alla ämnen!

Konsten att knäcka läskoden är inte det största bekymret i svenska skolor. Då är eleverna motiverade och många lärare har rätt verktyg för att hjälpa barnen över tröskeln. Det är sen, när dörren till texternas värld står på glänt, som läslusten riskerar att släckas. Först ska barnen ta sig igenom kanske ett par kilometers text, enligt hjärnforskaren Martin Ingvar, innan läsningen flyter och innehållet börjar framträda på allvar.

Sen är det dags för nästa utmaning – att träna mer på lässtrategier och djupförståelse av längre, avancerade texter. Det är i det här skedet som svenska elevers kunskaper har dalat mest de senaste tolv åren i internationella studier.

– Det är inte så att vi inte vet vad vi ska göra. Forskning och beprövad erfarenhet ger en tydlig bild, men
lärarna får inte tillräcklig möjlighet att ta till sig den nya kunskapen för att kunna förändra sin undervisning, säger specialpedagogen Maud Nilzén, som är språk-, läs- och skrivutvecklare i Kungälv och medlem i Skolverkets referensgrupp för området.

Även Norge och Danmark har brottats med sjunkande läsresultat, men där har utvecklingen vänt uppåt igen efter nationella satsningar på fortbildning av lärare.

– Jag pratar inte om att införa någon gammaldags katederundervisning, men eleverna ska inte sitta själva och ”forska” och utveckla sig. Vi måste erbjuda dem undervisning och vägledning, som utgår från deras kunskaper och erfarenheter. Barn vill läsa om de får rätt förutsättningar, säger Maud Nilzén.

För att ta steget från att vara en medioker till en erfaren läsare behövs kunskap om lässtrategier och textanalys. Maud Nilzén talar om fyra undervisningsfaser för att nå dit. Först går läraren igenom metoden genom att träna på en text med elevernas erfarenheter som utgångspunkt. Metoden kan till exempel vara att förstå texter genom att skapa bilder i huvudet. Därefter läser och diskuterar läraren och eleverna många liknande texter tillsammans för att träna på momentet. Tredje fasen går ut på att vidga användningsområdet för metoden som ska läras in, genom att tillsammans pröva den på olika typer av texter och genrer, och skriva texter tillsammans. Först i fjärde skedet får eleverna träna på egen hand.

– I svensk skola har det länge varit bara två faser: först undervisar läraren en kort stund och sen får eleverna pröva själva. Vi har inte prövat tillsammans. När vi gör det delar jag med mig av mina tankar om texten och barnen bidrar med sina. På så sätt kan man öva upp förståelsen och öka lusten att läsa.

Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, har skrivit boken ”Lusten att förstå”. Han tror att nya medier har dämpat ungas lust att ta till sig långa texter. Det är helt enkelt mer frestande att pyssla med mobilen eller spela ”Minecraft”.

– Det här gör att lärare måste ta till sig nya metoder för att locka barn att läsa, säger han.

Peter Gärdenfors skiljer på yttre och inre motivation. Den yttre motivationen växer med yttre påverkan, till exempel vuxnas uppmaningar, grupptryck, belöningar eller betyg. Den inre motivationen drivs av nyfikenhet och kunskapstörst, men också känslan av att ha kontroll och ungas lust att göra saker tillsammans.

– Läslusten styrs framför allt av inre motivation, men det kan vara en blandning – som när jag skulle få min son att läsa böcker. Vi började med högläsning, sen valde vi en bok som jag bara läste vartannat kapitel i för att få igång honom att läsa själv. Jag belönade honom med högläsning om han läste.

Vad är rådet till lärare som vill skapa läslust?

– Försök att fånga barnens nyfikenhet och ge dem en känsla av kontroll över det de ska göra.

Ett sätt att fånga nyfikenheten är så klart att välja texter som ligger nära elevernas intressen och vardag. David Lagercrantz biografi ”Min
historia. Jag är Zlatan Ibrahimovi´c   ”
har lyckats väcka den slumrande läslusten till liv hos tonårspojkar. Svensk- och idrottsläraren Erik Elenstrand har studerat varför.

– Allt ska gå så snabbt nu. Som lärare märker jag att tonåringar tappar intresset om texterna är för långa, men många har ändå läst Zlatan-boken. Det beror framför allt på att de är nyfikna på hans historia och kan identifiera sig med innehållet. Språket är också lättillgängligt, säger han.

Även Maud Nilzén tror att dagens stora medieutbud har utmanat läslusten. Det kan vara ett skäl till att elevernas läsförmåga började sjunka först kring millennieskiftet trots att den undervisningsmetod hon kritiserar har funnits betydligt längre än så.

– Jag är inte emot läsplattor och datorer. De är bra verktyg för att träna läsning om lärarna utbildats i att använda dem, men om nya medier gör att man aldrig djupläser hemma blir skolan desto viktigare. Tiden för läsning finns i skolan, men den måste användas rätt.

Men det räcker inte att lärarna fortbildas och börjar undervisa mer i samspel med eleverna. De behöver också arbeta tillsammans med att utveckla undervisningen, anser Maud Nilzén.

– Lärarna som har varit med i våra utvecklingsarbeten arbetar med läsning i alla ämnen och har eleverna med sig. Det blir fina resultat för alla, oavsett kön eller socioekonomisk bakgrund, säger Maud Nilzén.

 

Fyra tips för att väcka läslust

1  Bygg upp kunskap om ämnesområdet. Gå igenom strategin/genren med en text och elevernas erfarenhet som utgångspunkt. Var personlig och berätta om din egen läsupplevelse.

2  Studera texter inom genren för att få förebilder. Läs och diskutera många liknande texter tillsammans med eleverna för att träna.

3  Utvidga användningsområdet för strategin/genren genom att tillsammans pröva den på olika typer av texter och genrer, och genom att skriva texter tillsammans.

4  Eleverna får träna på läsmetoden på egen hand.

Källa: Maud Nilzén.

Fyra strategier för läsning

Att kunna förutspå vad som ska ske i texten innan man har läst den.

Att kunna reda ut svåra ord och oklarheter i texten.

Att under läsningen kunna svara på frågor om vad som har hänt och vad som ska hända sedan.

Att kunna sammanfatta det man har läst.

Källa: AnneMarie Palincsar och Ann Brown genom Martin Widmark

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm